-= Blog The Dog =-

Elsa + valp = snart sant

Dagen började lite kaotiskt med att jag vaknade och ingen valp fanns kvar i sängen-VAR är hon sa jag med panik i rösten!! Roger sprang upp och hittade en glad, pigg och busig valp som för fullt höll på att utforska sitt nya hem. Kissat och bajsat hade hon naturligtvis gjort på flera ställen och ätit upp både lite av sitt eget och lite kattbajs. Mums, vilken frukost!! Vid det laget var hon så pigg och full av morgonenergi att det omöjligt gick att ha henne i sängen. Hon var ett litet monster som hade som mål att anfalla allt som rörde sig. Väldigt uppskattat när man är jättetrött efter bara sovit några timmar. Det slutade med att jag gav hundarna mat och gick ut med dem i trädgården och sedan gick och la mig, drog på mig min sovmask och vände mig om. Roger fick ta hand om resten. Han fick gå upp och leka en stund innan den vilda varelsen som vår söta bebis förvandlats till kunde somna om igen.

Resten av dagen har hon varit så duktig tycker jag. Hon fick följa med ut på en kortis med Elsa runt kvarteret. Att gå i koppel var en mardröm. Hjääälp, jag sitter fast, var hennes reaktion. Men det gick ganska snart bättre. Hon var mest i min famn ändå eftersom valpar bara ska leka sin motion och inte promenera den. Det var nog att bara titta sig omkring och känna på alla lukter och höra alla ljud. Hon fick komma ner på en äng och strutta omkring lite. Hon passade på att bajsa och kissa-duktig hund. Sen bar det upp i famnen igen och efter ett tag hade hon nästan somnat där uppe. Det är inte mkt stimuli man orkar med innan man blir toktrött och slocknar.

Eftermiddagen har vi spenderat i trädgården (det är ju så himla härligt att vara ute säger bebisen) med att rensa bort den mesta stenen hon envisas med att tugga på, sätta upp staket (så hon inte rymmer), klippa gräsmattan, rensa ogräs och fixa en utevatttenskål. Alltså en hel massa för att göra trädgården lita mera valpvänlig. Som tack får jag inkassera en massage av sambon:) Jippie:)) Jag ska rensa i trädgården oftare…

Och sist men inte minst har Elsa visat sig vara en fantastisk kamrat till bebben. Hon är så snäll och tålmodig. Jag blir så stolt över henne! Idag har hon faktiskt legat kvar en liten stund när bebben ville sova/gosa och ikväll har de för första gången lekt i trädgården. Elsa var så gullig mot henne och uppfostrade bebben mycket snällt och varsamt. De hade riktigt kul och bebben hängde i henne vart hon än kom åt, men Elsa gillade läget väldigt bra. Roger sa att Elsa antagligen hade varit en fantastisk mamma, det tror jag med. Jättekul att de verkar trivas ihop.

Elsa - min prinsessa.

Tänkte att ni måste ju få reda på lite om min egentliga sötnos. Min bebis:)

Hon heter Elsa och är en tollare som kommer från Lönnlövets. Hon är 2,5 år ungefär, supersöt (som ni kan se) och världens bästa (naturligtvis) hund. Jag har aldrig någonsin haft en hund tidigare som är så smart, lättlärd, duktig och som jag älskar så mycket. Hon har kedjat fast sig till mitt hjärta med kedjor av stål. Vi har gått igenom mycket jag och Elsa då hon varit ganska så sjuk under en period. Under ett års tid fick jag lägga ner träningen helt eftersom hon då inte tålde stress i någon form. Vi tog det lugnt och bidade vår tid och idag är hon helt återställd och kan tränas och tävlas som vilken hund som helst. Jag är så glad att vi tog oss igenom denna stundtals jobbiga period och att jag inte lyssnade till alla välmenande “råd” att avliva henne.

Jag måste få skryta lite också. Elsa är en hund som är duktig på mycket. Innan hon blev sjuk var vi färdiga för Lydnadsklass 1 och 2 och hon gick personspår elit och plockade alla sina pinnar. Skulle startat henne i Ettan men i den vevan blev hon sjuk så detta sköts på framtiden. Spårnäsan har hon fortfarande kvar, nu harvi dock börjat med viltspår istället, eftersom det ger en lägre stressnivå när vi tävlar. Vi har dock inte gjort anlagsprovet än pga mina kassa tävlingsnerver och att jag inte kan bestämma mig för vad jag ska satsa på med henne. Har börjat ta upp lydnaden igen och genomförde en högst oproffisionell klass Ett med sambon som domare och tävlingsledare:) Vi nollade ställandet i övrigt gick det riktigt bra. 149 p fick vi ihop om någon undrar, men han var nog ganska snäll med bedömningen misstänker jag:) Men jag fick iallfall upp motivationen för lydnaden igen och sedan dess har vi tränat lite varje dag. Ska ut och tävla för första gången med Elsa nu i sommar är målet.

Elsa kan det lite av det mesta. Allra bäst är hon nog på trix, över hundra har jag räknat till. Jag älskar att lära in nya konster. Hon var dessutom min hund när jag gick och läste till Klickertränare för Canis och hon skötte sig riktigt bra (hon var sjuk under denna period). Det var en rolig utbildning och jag lärde mig massor om klickerträning naturligtvis. Dock  köpte jag väl inte allt som de sa, men det är ju så med hundträning. Plocka russinen ur kakan och sätt ihop din egen metod som fungerar just för dig och din hund. Ingen kan vara mer expert på din hund än DU, glöm aldrig det.

Ni får veta mer om Elsa och vär träning senare. Meningen är att hon hon ska få en egen sida. Sov gott alla två och fyrbenta…

PS:Kolla gärna in vårt galleri också, hon finns med där med:) DS

Din rätta sida.

Idag har du, din lilla antagonist, visat din rätta sida. En riktig liten busa. Busa, busa, busa är du. Gräver upp gräsmattan, rymmer från trädgården, genom en minimal springa i staketet givetvis, äter ditt eget bajs, biter i händer så det gör …ont och drar en i byxbenet. Övrig tid är du förstås lika snäll och söt som vanligt- för då sover du:))

Men det är precis så här det är att vara med valp. Jobbigt (dör ju jämt i WOW för jag måste kolla efter dig) och underbart (när du ligger och snusar i mitt knä) i en salig blandning.

Idag har du kollat in den stoora vida världen utanför staketet, ätit upp all din mat och tuggat på ditt första ben. Du blir modigare och modigare. Vattenslangar och sopborstar är  saker som ska anfallas, jag ler åt dig slup i kvarten:) Det är alltid något nytt du hittar på, du ännu namnlösa busa. Men när du rasar som värst då vet jag att snart, snart faller du ihop i en liten hög och somnar tvärt, för det är så det är att vara valp eller kattunge också för den delen. Det är ett enkelt liv ni små sötisar lever, det följer ungefär samma schema alla dagar-äta-kissa-sova-leka-kissa-sova-äta-leka osv osv.

Sambon pustade lite idag. Hon var ju så snäll igår, så mycket energi hon har idag!! Jag kunde inte låta bli att skratta lite i smyg åt honom och påminna honom att om han tycker det är jobbigt nu, så blir det etter värre:))

Måste snart sätta mig och börja tänka igenom valpkursen jag tänkte hålla. Sambon tvärvägrar ju att gå för någon annan…Så det är väl bara att ta tag i sina rädslor och bara GÖRA det, så blir det nog bra. Hmm, tänka tänka tänka, planera, planera, planera och GÖRA. Go girl…

Mmmmm, så gott med ben

Första dygnet i nya hemmet.

Äntligen hemma efter en lång resa bort från mamma, syskon och kompisar. Det tog ett tag att komma hem men resan tog du med ro. Ingenting var för läskigt eller skrämmande för dig. På varje nytt rastställe gillade du läget. Sov gjorde du när du låg i mitt knä och efter en stund hos din nya kompis Elsa. Du var snäll och kissade när vi var ute. Inget gnäll eller stök, jag var helt förundrad. Vad är det för cool hund vi har fått?? Eller är du för cool? Kommer du att vara helt nöjd med dig själv och förnöjt skutta fram i din egen lilla värld, föga medveten om vilka vi, de andra, är som ger dig mat. Eller kommer det försvinna och du blir mer och mer beroende av oss, dina livskamrater.

Väl hemma var dock inte livet lika kul längre. Du pep och gnydde och ville helst bara ligga i mitt knä hela tiden. Och inte fick jag dig att äta heller, det spelade ingen roll  vilka läckerheter jag serverade-du skulle bara inte! Slöare och slöare blev du och tillsist blev vi riktigt oroliga. Du ville bara sova, helst nära. På kvällen fick du till råga på allt diarré och jag började i mitt stilla sinne fundera på hur det nu var man gjorde vätskeersättning egentligen. Men med kisseriet var du jätteduktig. Har inte kissat inne en enda gång:) När vi skulle gå och lägga oss blev du plötsligt illamående av hunger och spydde upp lite galla. Men vi hade is i magen och väntade med att ge dig mat till på morgonen. Natten genom var du lugn, behövde bara gå ut en gång. Jag förundras gång på gång vilken tur vi måste ha haft, du är den lättaste lilla varelse jag någonsin tagit till mitt hjärta. Lyckan har lett mot oss. Och du är bara sååå sööt och har redan smält min sambos hjärta totalt.

Idag har du varit en stjärna hela dagen. Jag är så nöjd med dig, min nya lilla varelse som vi ännu inte kommit på något bra namn på. Idag har du ätit vid alla mål, börjat hitta till dörren när du vill ut och kommer glatt med svansen i topp när man ropar. Hela du uttrycker glädje när man har varit “borta” ett tag. Det är så underbart att se. Det gör mig lycklig. Man börjar kunna se riktigt fina tendenser till kontakt, samarbetsvilja och apportering. Du bär glatt på nya föremål och kommer ibland tillbaka med dem. Du tittar på mig ibland när du vill ha en godis och följer efter mig vart jag än går. Du är ett riktig litet under som just nu ligger och snusar sött i mitt knä medans jag skriver detta.

Det är ju så tröttande att vara valp. Det finns så mycket att uptäcka bara här inne hos oss. Katter att nosa på, tidningar att bita i, Elsa att försöka gosa med, tre nya människor som pysslar med och pussar på mig. Man ska stå på bord och få tassarna klippta, kollas i öronen, undersöka vad som finns bakom soffan, ååh det är en stor fantastisk värld. Inte prata om gräsmattan och trädgården, där finns det pinnar i häcken att dra i, jord och sten att äta och nya dofter hela tiden. Har man dessutom tur så hittar man en godis i gräset. Inte konstigt man blir trött och vill sova den mesta tiden.

Vi har hämtat vår valp

Vi har hämtat valpen, det är en tik från Geltmans, hon är verkligen supersöt (se själva :-D). Hon var en riktigt snäll valp. Sa inte ett knysst på hela bilresan utan var så nöjd så. När vi stannade gick hon ut och kissade och sen bar det vidare. Vi skulle ha kört hela vägen till Skåne men det tog lite längre tid än väntat. Vi fick stanna en natt i Varberg. Där var hon lika nöjd. “Ok, vi ska stanna, då sover jag lite…”.

Så här söt är man när man vilar i Sara’s knä

Bloggen är aktiverad

Snart kommer det mera om våra hundar