Inför helgen
Denna helgen ska jag och hundarna upp till Göteborg. Hälsa på tjocka släkten och en del kompisar. Men framförallt så ska jag och Elsa debutera i tvåan. Börjar bli mäkta nervös (redan…suck, aldrig lär man sig). Kommer ha den största hejjarklacken hittills och det gör mig NERVÖS. Brorsan, brorsans fru, all ungarna, två kompisar och deras unge. Och Abby. Bara det är ju nog för att förstöra en hel tävlingsdag. Sist hon var med (Eslöv) gick det ju inget vidare. Och nu när det är så många “kändisar” med vill jag ju verkligen, verkligen lyckas ta ett förstapris.
Tränat har vi ju givetvis gjort i veckan. Och det mesta går helt ok utom fjärren och rutan. De momenten gick jättebra förra helgen, men jag vet inte inte alls vad som hänt under veckan. För nu sätter hon sig inte upp på sitt-kommandot längre (stirrar bara dumt och osäkert på mig, “njaa jag tror du lurar mig matte, det är nog bäst att ligga kvar”, suuuck och på rutan springer hon återigen och duttar igenom alla koner (sliter mitt hår, förbannade golfbana, hihi). Visst hon tar sig in i rutan och sätter sig på Sitt, men först efter flera dk:n. Och det är ju ingen hit.
Men vad var det nu igen, jo just det. Tänk POSITIVT, positivt, positivt (är ju så himla bra på det). Allt kommer gå bra, vi är toppen, Elsa är superduktig, jag är inte nervös, allt kommer gå bra, vi är ………. and so on. Så på med de nya hundbrallorna (fjällrävens, satsade dyra på pengar på kvalité denna gången), klistra på ett leende, res på ryggen, upp med nosen, vifta på svansen- and Lerum here we come:)))) We rule (inte sant Elsa-pälsa-sötnos, vi är bäst egentligen, det är bara de andra som inte fattat det än, fniss)
Elsa, Elsa, Elsa- vi ska domaren på planen frälsa. Vi ska ta våra 160 poäng annars får vi av vinnaren däng. Vi ska Lerum äga, säg Elsa kan du nu rutan så säga. Fjärren är också viktig ja, den har vi ju tränat på vareviga da. Kören hejjar Sara, sara, sara, detta kommer ni att klara, klara, klara. Vi ska göra momenten med glans, leka och ha kul, så att vi sätter LPII lagom till jul ;o))
Nu är dock allt rim slut, för nu måste vi verkligen gå ut. Träna, träna, träna så att vi snart går på knäna.
Ha en skön helg. Kramiz
