Elsas julafton
Matte gick upp tidigt och stressade runt som en skållad råtta hela förmiddagen, men efter en halvtimmes skogspromenad lugnade hon ner sig. Satte mig i bilen och så for vi iväg, länge, länge. Men till slut var vi framme, vi hade hamnat hos mattes föräldrar i Varberg. Där har jag varit många gånger. De har sånna jättestora fönster så att man kan se alla (människor, hundar, katter, hästar, you name it, de flesta sorter verkar bo där) som går förbi huset, då skäller naturligtvis jag som en tok för att riktigt visa matte att jag sett något. Hon blir lika glad varje gång. Är man vakthund så måste man ju ta sitt jobb på allvar;)
Istället för julmat fick jag en korv med Pedigree Pal, kycklingsmak. Mums, sådan lyx skulle man ha varje dag….
Efter maten satte alla sig som på någon hemlig signal framför tv:n. Varför fattade jag inte, men jag passade på att hoppa upp i mattes knä och mysa lite under tiden:)
Efter det gick matte ut och kom in igen i någon löjlig förklädnad, precis som om hon skulle kunna lura mig, ha pyttsan. Men de andra människorna verkade dumt nog gå på det… Jag fick iallfall två paket till bara mig av henne, snälla matte:)
Det är alltid kul att öppna paket, min första jul hade jag hur kul som helst, då sprang jag runt och öppnade en massa paket:) Jag förstår fortfarande inte varför människorna blev så arga eller varför mattes ansiktsfärg matchade tomtens….
I paketen låg en mjuk leksak och det bästa av allt, ett 60 cm långt ben, ett sånt där jättegott som matte bara ger mig ibland. Det kunde jag inte slita mig ifrån på hela kvällen, utan tuggade och tuggade tills käkmusklerna värkte så att jag bara inte kunde ta en tugga till. Då gick jag och drack upp tre skålar vatten, man blir törstig av så mycket ben:)
God Jul på er alla kära hundvänner där ute, jag hoppas ni också fick mycket mat, ben och kärlek då förstås:)