Kylbehandling
Efteorrsom inte Elsa svarar på varken vila eller kylbehandling så blir det ett telefonsamtal till en ortoped imorgon. Kanske har jag för dåligt tålamod, men det är jobbigt att se henne så hängig och annorlunda. Hon borde vara totalspeedad som förra gången hon blev påtvingad vila. Men det är hon inte. Då blev hon iallafall stadigt bättre, men nu kan jag inte se någon förbättring alls. Hon drar sig undan och verkar ha ont helt enkelt. Hon är inte alls den där spralliga tjejen jag är van vid. Hon väljer oftast att ligga för sig själv (hon känns så ensam och olycklig) och kommer Abby så går hon. Även om hon är hos mig, och det klarar inte mitt hjärta av bara. Självrisken är redan uppfylld med råge, så nu blir det djursjukhuset istället. Om jag bara visste vad det var. Nu spökar brustna ledband och allt möjligt hemskt i min hjärna. Jag skiter i tävlingar för resten av mitt liv, bara hon blir bra igen!!!
Så här olycklig är jag när matte lägger kyl”bandage” på mig…
januari 28th, 2009 at 10:13
Stackars underbara söta och älskade Elsa!! Jag tänker på er!!
januari 29th, 2009 at 11:04
Jamen du, vilken historia med Elsa! Vad i all sin dar kan det vara. Låter ju som en sträckning men……inte så länge. Intressant också att hon blir värre då hon legat och lite bättre då hon gått en stund. Isbandage är ju bra precis då skadan precis har uppstått (för att minska skadan/blödningen) men frågan är ju om inte det är dags för värme, stretching o massage. Men kolla med vetrinär först så det inte finns någon annan skada än skelettskada. Krya på er!