-= Blog The Dog =-

Dag 1

Kan ju inte låta bli att summera dagen.
Sammanfattningsvis kan jag säja att Svea verkar ha allt det där jag vill ha. Hon uppvisar många positiva egenskaper. Hon älskar mat (=lättränad), är kreativ, har massor med energi fast kan också slappna av, verkar fatta snabbt mm. Hon har redan lärt sig hur vart dörrarna ut är och hur man får mig att öppna dem, man gnyr och går dit! Smart vovve:) Idag har jag börjat lite försiktigt med att belöna ögonkontakten och jag är säker på att hon kommer få en som är lika bra som Elsas. Efter att ha knuffat, puttat bitit, gnytt och hoppat på min godishand en stund slängde hon upp ett ögonkast, bra och belöning. Efter tre repetitioner tyckte jag mig se att hon började fatta att ögonkontakt var det magiska medel som fick handen att öppnas.
Svea är betydligt busigare och har mer energi än vad Elsa hade i samma ålder, så jag tror jag kommer att få lägga ner lite mer jobb på henne. Elsa föddes liksom snäll på något sätt. Min förhoppning är att Svea har gnistan som Elsa saknar så vi tar oss riktigt långt ute på tävlingsbanorna. Elsa är också givetvis jättetrevlig att träna med, men har inte en inneboende motivation för långa lydnadspass. Det har hon dock på andra plan, tex. spåret och frishaping (som hon bara älskar).

Min mamma som körde mig fram och tillbaka till Eskilstuna åkte hem idag. Men innan dess var hon så snäll att hon gick ut med Elsa i 2 timmar, lagade och åkte och handlade mera mat till mig. Tack mamma, vad skulle jag göra utan dig? Resten av eftermiddag varvades av trädgårdsmys i solen med hundarna och sittande framför datorn när de sov. Efter några timmar blev jag väldigt trött också så både jag och hundarna och en stund senare även ena katten inkvarterade oss i soffan i hundrummet. Vi sov som små grisar i två timmar. Ikväll tyckte jag lite synd om Elsa  så jag gick min första runda utan kryckor på länge. Jag kunde inte ha kryckor då jag bar Svea i famnen hela vägen. Hon var så himla duktig, verkade tycka det var toppen att guppa fram i min famn. En gång fick hon gå ner och nosa lite, men det var nästan för spännande, så hon åkte snart upp igen. Elsa njöt av att få vara ute och hon är verkligen jätteduktig med Svea. Sista biten in  mot dörren i trädgården hände en lite rolig sak. Utanför dörren står mina rutankoner och en target (som vi tränat en del med på gräsmatten sista tiden), dit gick hon och ställde sig och tittade uppfodrande på mig. Matte, kan vi inte träna?? När jag sa tyvärr gumman, kastade hon en längtansfull blick på dem och gick sakta in genom dörren. Snacka om att jag fick sååå dåligt samvete. Vi får ta igen det på söndag när Roger kommer hem och kan gosa lite med Svea.

 
Elsa visar hur man bäst slaktar en tunnel

 
Svea vill helst ligga i den

 
Elsa provade att stoppa in HELA huvudet och lite till

 
Sötnosen bakom min rygg

 
Snälla kan jag inte få gosa med dig?

 
Matte, Svea stalkar mig!

 
Får jag vara med dig en stund, det här var lite läskigt…