-= Blog The Dog =-

Vägen hem

På onsdagen åkte jag och mamma, Lukas och Abby uppåt landet. Första anhalten var Värnamo där vi släppte av Abby. Hon ska provbo i sitt nya hem nu under långhelgen. Det kändes så hemskt och lämna henne, som omjag svek henne brutalt. Jobbigt värre. Tårarna var inte långt borta när jag stände dörren och gav mig av. På söndag vet jag om hon trivs där och de med henne.

Nästa anhalt var Mjölby där vi lämnade av Lukas hos Rogers syster, där ska han vara hela helgen och leka med kusinerna. Vi blev bara färre och färre i bilen.
Sent på kvällen var vi framme i Eskilstuna. Vi bodde på ett ganska skabbigt vandrarhem, Stenkvistagårdens vandrarhem. Bo inte där. Billigt, men skitigt och äckligt. Det fanns tyvärr inget annat att få tag på just denna natten. Men vi sov som stockar iallafall.

På morgonen ringde Petra och var helt förtvivlad, min valp hade fått urinvägsinfektion, ville jag verkligen ta med henne hem. Ja visst sa jag, jag har haft tikar med urinvägsinfektion innan. Lite antibiotika, vätska, värme och kärlek brukar vara en väl fungerande kur. Strax efter ringer Roger och säger att hundvakten som skulle ha Elsa över dan är puts väck. Han finns inte att få tag på någonstans, mkt olustigt. Panik blev det då Roger skulle åka till Växjö och hade folk som väntade på honom. Vad göra? Jag kollar min telefonbok och visst ja, jag hade ju träffat en trevlig tjej med en goldentik som Elsa gillade i Röstånga. Jag ringde henne, som tur var kunde hon ta hand om henne just idag. Vilken lättnad. Tack Anna!!

Väl hemma hos Petras mamma där vi äntligen skulle hämta Svea så var klockan över tolv. Efter lite pappersarbete och fika kunde vi med lilla sötnosen hem. Svea var jätteduktig i bilen, väldigt snäll och go. Sov mest, busade lite och kissade en massa gånger. När vi fikade ute i skogen tumlade hon omkring och var så nyfiken på allt. Man såg ingenting av den försiktighet uppfödarna pratat om. Speciellt maten var väldigt intressant. Helst hade hon velat smaka på allt, men hon fick nöja sig med någon smula bröd och lite keso. Mums sa hon, har du mer och så slickade hon mig i mungiporna. Svansen gick i ett när jag “spottade ut” lite halvtuggat bröd till henne. Wow, hon har mat i munnen. Sedan dess kollar hon alltid min mun noga varje gång hon är i mitt knä:)
Väl hemma så hämtade vi Elsa direkt och så fick de nosa på varandra på gräsmattan.Tyvärr regnade det så det blev bara en kort stund. Men det gick över förväntan. Och går över förväntan. Elsa accepterar valpen mkt bättre än när Abby kom, men nu är hon ju mera van vid valpar. Dock sa hon ifrån när Svea bet henne i svansen och ännu lite mer då Svea stack ner hela huvudet i hennes matskål. Då gav Elsa till ett vrål som fick Svea att skika  av rädsla. Men det släppte hon väldigt fort för lite senare högg hon Elsa i nosen. Hahaha, det såg så himla kul ut. När Elsa böjde sig ner och skulle nosa helt vänskapligt på henne gjorde Svea ett utfall och nöp till i Elsas nos. Morr sa hon men inget mer. Katter har Svea aldrig sett förut, men det kan man tror. för hon bryr sig inte det minsta. En konstig hund bara, verkar hon resonera.
Natten har gått hyfsat bra. Både Elsa och Svea sov hos mig i sängen, ibland tillsammans ibland ihopkrupna hos mig. Sveas favoritställe är utrymmet mellan huvudet och axeln. Hon gillar överhuvudtaget trånga ställen att sova på. Svea har dock lite problem med sitt kisseri, hon har trängningar och lite ont när hon kissar vilket gör henne lite pipig. Stackarn, jag hoppas att det snart ska gå över.

 
     Petra med Svea                               Svea äter Afil

  
     Första benet (i bilen)                          Matpaus i skogen

   
      Bra blick….                                        Puss matte

  
    Ska det vara en godis?                 Mamma med Svea