Årets slutrapport
Först vill jag önska alla en riktigt god fortsättning. Det har varit mycket tyst här på bloggen under vintern. Det har hänt mycket i mitt liv plus att jag varit ganska sjuk i flera omgångar. Min energi har helt enkelt sinat och bloggen har fått stå åt sidan tillsammans med många andra saker i mitt liv.
Under vintern har jag haft en mycket givande hundmöteskurs, gått en hel rad utbildningar själv och försökt få ordning på mina sjuka hundar. Den utbildningen som gjort starkast intryck på mig efter Emma Parsons seminarium var helgseminariet med Runar Naess. Runar är vargfoskare med hela världen som arbetsfält. En otroligt spännande och inspirerande person som verkligen fått min vargpassion att blomma ut för fullt. Han sa så himla många kloka saker under den helgen. Ja, jag är full av beundran. Får ni chansen att höra honom, tveka inte en sekund. Vilka fantastiska bilder och filmer sen. Detta gör att jag blir helt tokig av raseri över vår svenska rovdjurspolitik. Bara idag har 22 vargar dött pga Sveriges fega politiker som inte kan stå upp för rovdjurens rätt att leva. Jag hade gärna levt nära varg, men tyvärr finns det inga så magnifika varelser här nere i skåne. Något som däremot finns är de lika vackra rödrävarna. Vi har flera stycken här i skogen och häromkvällen fick jag se en stor fin hane som kom gåendes utför vårt hus. Vilken syn!!
På sjukgymnastens inrådan har jag och Elsa lagt ner agilityn. Under hösten vann vi två av de fyra lopp vi startade i. Vi hade så kul. Men hennes hälsa är viktigare, så under vintern har jag lagt ner all hennes träning. Hon skulle rehabiliteras. Hon är en fantastisk allroundhund, men det stannar där. Jag har under vintern tvingats att inse att jag Elsa aldrig kommer att ta oss till stjärnorna. Hon har helt enkelt inte varken psyket eller kroppsbyggnaden för det. Självklart håller jag henne i form både psykiskt och fysiskt iallafall. Även husse har hjälpt till. Roger och Elsa var ute på sin första praktiska jakt här under vintern. Kallt vilt är ingen höjdare enligt Elsa, men det var en helt annan sak med varmt. Väl ute på jakt plockade hon hem alla änder hon fick, det blev totalt nio stycken, varav en skadeskjuten!! Jag är stolt och imponerad. Det har varit ett tufft år för Elsa med många skador, men nu vet jag var vi står. Trean hägrar fortfarande, men först är det andra saker som klaras av.
Svea har också haft ett jobbigt första år. Det började så himla bra. Men sen kom den fruktansvärda hundattacken som förändrade hennes psyke ganska rejält. I somras blev hon mycket illa biten av en labrador. Sviterna av skadorna syns fortfarande, men framförallt märks de psykiska sviterna alltmer. Hon är numera ömsom rädd, ömsom arg på andra hundar. Innan älskade hon alla hundar. Nu sitter rädslan djupt i henne och det har gått från flyktbeteende vid hundmöten till att nu gå bra med vissa hundar. Ibland tar frustrationen överhanden och ilskan skymtar fram. Inget allvarligt än så länge och jag har börjat ta tag i det. Våren för hennes del kommer främst gå åt till att få tillbaka hennes självförtroende med andra hundar. En kurs ska vi också gå, bara för att det är kul att göra ngt ihop med sin hund. Helst vill vi gå en jaktkurs tillsammans med husse och Elsa. Under året som gått har hon fått en mycket god allmänlydnad och hon är otroligt smart och har en massa potential. Mycket kul hund att träna. Ger aldrig upp och fattar snabbt som ögat. Till våren ska också hennes allergi utredas slutgiltigt och behandling ska påbörjas.
Det kommer antagligen vara tystare här på bloggen än innan, men något inlägg då och då ska jag försöka hinna/orka med. Det kommer inte att finnas så många tävlingsresultat att rapportera in som innan. Jag kommer helt enkelt inte tävla speciellt mycket detta året. Nytt år innebär ändå många nya utmaningar för mig och min flock, vi har ett helt nytt liv att anpassa oss till:))
Många hundiga hälsningar till alla er där ute. Släpp nu datorn och gör något vettigt med er hund. Kanske lite träning, en mysig massagestund eller varför inte en promenad…
januari 2nd, 2010 at 18:42
Hej hej!
Läste om allergiutredningen och var bara tvungen att skriva mina åsikter gällande detta =) Jag har haft en allergisk hund som var allergisk mot dammkvalster och hudavlagringar. Det var många år sedan och även då gick man samma långa väg genom att först byta foder, sen blodprov och sist pricktest. Idag, med lite mer erfarenhet i bagaget, så rekommenderar jag alltid pricktest först vid misstanke om allergi. Foderallergi är mer sällsynt än man tror, det absolut vanligaste brukar vara just dammkvalster. Som i sin tur är betydligt mer vanligt hos våra hundar än vad vi tror.
Varför måste du vänta ända tills våren med pricktest? Hos vilken veterinär går du? Jag har haft kontakt med ganska många allergiska hundar genom åren och det är uteslutet pricktestet som är det allra bästa och som ger dig mest svar. Du får gärna maila om du vill veta mer =)
januari 9th, 2010 at 21:42
Hej. Känner igen de där med arg hund. Min familjs gamla hund blev biten i nacken av en schäfer, och vetrinärer drog dränage i nacken utan bedövning. Sen kunde man inte klappa honom mer än 2 sekunder innan han började morra och hugga till. Synd att folk inte har sina hundar kopplade tycker jag.
Hoppas hon blir/mår bättre snart!!
/ kickan34
januari 14th, 2010 at 07:57
Missa inte tävlingen i min blogg =)