-= Blog The Dog =-

Teatertrix “Hoppa upp i famnen” mfl

Är du också nyfiken på vad hundarna som ska vara med i musikalen Legally Blonde egentligen tränar på. Häng med på följetongen “Teatertrix” så får du tips på roliga och nyttiga övningar att lära din hund. Vi har ju redan hunnit träna en del men denna veckan var det fokus på att lära de små hundarna att hoppa upp i famnen. De stora övade på tolerans att bli lyfta och burna av främmande människor, något som kan vara nog så svårt speciellt för lite reserverade hundar. Alla hundarna tränade också på att skälla på kommando.

Hoppa upp i famnen

Jag började med att lära Svea hoppa upp i mitt knä när jag satt på golvet, därefter så lärde jag henne att hoppa upp i knät när jag satt på en stol eller en bänk. Steget efter det var att knäböja så pass mkt att hon lätt kunde hoppa upp i knät när jag stod precis bredvid stolen/bänken. Att knäböja så pass mkt som det krävdes för att Svea skulle hoppa upp i min famn gav rejält med mjölksyra i benen! När det fungerade flyttade jag mig stegvis bort från bänken. Svea var i början väldigt känslig för hur långt bort från bänken jag stod. Det blev många repetitioner innan hon vågade lita på mig. När det började fungera utan bänkens närvaro så rätade jag på benen mer och mer. Jag peppar och eggar henne jättemkt hela tiden och studsar runt själv, klappar mig på bröstet gör allt för att få henne att våga ta språnget. Jag är noga med att verkligen fånga henne varje gång hon hoppar. Jag belönar också henne alltid i famnen. Tänk på att inte luta dig över hunden när du ber den hoppa, ditt kroppsspråk blir då dominant vilket gör att hunden kanske inte vågar…
Vissa hundar är mer studsiga än andra och hoppar därför lättare jämfota upp, andra måste ta lite sats. Fundera över vad du har för slags hund och hur du peppar din hund bäst. Svea blir eld och lågor av en riktigt fartig lek varför jag även varierar med detta, det ökar hennes energi avsevärt. Dock vill jag inte bara belöna med det då jag skulle missa chansen att belöna i famnen.

Skall

Här kan vi inte visa hunden vad den ska göra, det måste den komma på själv. Däremot kan vi uppmuntraden till att skälla genom tex att lägga bästa leksaken precis utom räckhåll, ringa på dörrklockan (om hunden skäller av glädje), hålla upp matskålen i luften, räfsa löv etc. Försök att lista ut vad som får just din hund att skälla. Tänk på att om du fångar beteendet (dvs belönar när hunden gör det spontant) så belöna bara skallet om hunden är glad. Förstärker du ett skall där känslan är rädsla, arggression, hot mm så förstärker du även den känslan vilket gör hunden mer arg/rädd etc. Skallet kopplas ihop med känslan som hunden har när den skäller, därför ska vi bara belöna glädjeskall! När hunden skäller så belöna och ge ditt valda kommando, i mitt fall “skall”. Ge sedan kommandot strax innan hunden skäller. Nar hunden börjar associera kommandot med att skälla så belönar du bara skall när den skäller på kommando. På så vis kan du även lära in “tyst”…

Tänk på att när du lär din hund att skälla på kommando så kommer hunden antagligen att skälla mer även i andra sammanhang.

Lyftas/bäras

Börja med att belöna hunden varje gång en främmande människa tar i den. När hunden tycker det är positivt med främlingar som tar på den/visiterar den (tittar i öronen, tar på huvudet, benen etc etc) så börjar man försiktigt lyfta i benen, sen under bröstkorgen så att hundens framben lättar från underlaget, sen under magen så att bakbenen lättar från underlaget, sista steget är att lyfta hela hunden. Oerhört lätt/snabbt i början och avancera sakta uppåt så att du till slut kan stå helt upprätt med hunden i famnen. När hunden gillar läget i famnen börjar du gå, ett steg i taget. När du kan gå runt i rummet så lägger du till störning i form av andra dansande människor och hög musik (stegra ljudet långsamt). Tänk på att inte avancera för snabbt i de olika stegen och att beöna varje steg flera gånger. En hund som du forcerar fram i detta kan bli rädd och osäker och tappa tron på människor, detta vill vi ju absolut undvika så vi tar det i långsam takt. När det fungerar med en människa så byter du. Jobba inte för länge i taget utan bara så länge det känns kanonbra, börjar hunden tycka minsta lilla illa om situationen så avbryt och övergå till klappa/smek/ta på+ klick o belöning. Jag skulle absolut använda en klicker i denna övningen, detta för de allra flesta hundar blir eld o lågor bara de ser en klicker vilket borgar för att de är positivt inställda från början.

Datum för klickerföreläsning i Röstånga satt

Hej på er alla.

Nu är datumet för klickerföreläsningen som jag höll för SKK i februari satt. Platsen blir Röstånga bibliotek, tiden är mellan 18.30-21 och datumet är den 28 april. Det kostar 100 kr och då ingår fika.

Välkommen med din anmälan, den kan du göra via www.aktivthundliv.com

Var inte en bortförklarare

Om du har en hund som skäller på andra hundar, människor etc, en hund som gör utfall, som vaktar sin tomt, som inte kommer på inkallning i skogen utan springer fram till vad det nu än är, har du en hund som anfaller andra hundar eller som nyfiket sticker nosen (halva kroppen) i barnvagnen, eller har du kanske en hund som inte stannar på tomten–SNÄLLA ta ditt ansvar, skyll inte på alla möjliga och omöjliga orsaker! Var inte så blind att du inte ser vad du gör mot andra människor/ djur etc. Lura inte dig själv att tro att det är alla andras fel. Försök inte få människor runt omkring dig att tro på dina lögner. Är det du som äger hunden eller har hand om den så är det ditt ansvar att ta hand om din hund på det viset att inget av ovanstående händer. Det är bara upp till dig att fortsätta låtsas som om det regnar eller att faktiskt ta ditt ansvar som hundägare. SNÄLLA SNÄLLA SNÄLLA tänk på hur du handhar din hund, låt inte din dåliga hundträning drabba oss andra.

Om du har en hund som beter sig illa i olika situationer så gör något åt det. Be om hjälp av andra kunniga hundmänniskor, testa ett råd i taget, blanda inte flera olika tips, prova i någon vecka innan du utvärderar och provar ett nytt. Det finns massor du kan göra, många saker är väldigt enkla, bara du öppnar dina ögon och ser det för vad det är- att din hund har ett problembeteende. Det är ett beteende, bara ett beteende och alla beteenden går att förändra eller släcka ut (ta bort) och ersätta med ett bättre beteende.

Visst kan det hända att jag också kör med bortförklaringar, men jag försöker alltid se till att min hunds beteende inte ska drabba andra. Jag tar tag i problemet och försöker göra något åt det. Om du vet att din hund beter sig på ett speciellt sätt så se till att tala om det för folk så att de kan förbereda sig. Sträck på dig och säg: Hey jag vet att min hund har det här problemet och visst det är störigt, men jag försöker faktiskt göra något åt det. Just nu tränar vi på det här….

Här är några enkla tips:

• Om din hund inte kommer på inkallning ha den då i koppel eller långlina samt träna inkallning i säkra miljöer. Gör inkallningsträningen enkel tills hunden föstått vad HIT betyder. Du får en kanonbra grund till inkallningen genom att ge den en inkallning två gånger om dagen, dvs när du ställer ner matskålen och säger varsågod. Passa på att dessförinnan säga HIT eller vad du nu har för signal precis innan du ställer ner maten. Varför? Jo du har en garanterat lyckad inkallning (hunden är ju redan där!), hunden lyckas alltid och den får alltid värsta belöningen för det:))
• Om din hund springer fram till andra, gör den uppdykade hunden till en automatisk inkallningssignal så att hunden springer till dig istället. Lär dig att skvallerträna hunden.
• Om din hund rymmer från tomten, hägna in den eller skaffa en löplina. Släpp inte ut din hund där utan uppsikt annars.
• Om din hund vaktar tomten så låt den omedelbart gå in igen om den skäller eller på något sätt beter sig illa. Hunden lär sig snart att handling leder till konsekvens. Skäller man så får man vara inne, är man tyst får man fortsätta vara ute. Berika din trädgård så att hunden har annat att göra där ute än att bara spana på folk/hundar/katter som går förbi. Kasta ut mat som hunden får leta upp, göm saker, bygg roliga och intressanta ställen som hunden kan utforska mm.
• Gör hunden utfall mot andra hundar? Lär in ett oförenligt beteende, gå fint vid din sida med ögonkontakt  och samtidigt bära en boll eller tugga på hundgodis. Man kan inte tugga och skälla samtidigt. Man kan inte äta och samtidigt vara stressad. Hundar som bär på något blir dessutom ofta lämnade ifred av andra hundar. Börja med att betinga om vad andra hundar betyder för din hund genom att berömma hunden och ge den mat varje gång den tittar på en annan hund. Detta förändrar din hunds förväntningar när den ser andra hundar, vilket i sin tur förändrar din hunds beteende.
• Har din hund aggressioner mot andra hundar, träna som ovan. Om den dessutom biter så använd munkorg (”öppen” sådan så att du fortfarande kan stoppa in godis) så det inte händer några olyckor.

TA ANSVAR FÖR DIN HUNDS BETEENDE, TÄNK PÅ ATT INGEN ANNAN ÄN DU KAN FÖRÄNDRA DET!!

Du vill INTE att din hund ska se ut så här, eller hur!

De här beteendena är mycket trevligare, både för dig, hunden och alla andra !!:)))

Tags: Problembeteenden

Shapingfilm om apportering/föremålsintresse

Vill du lära din hund att apportera eller öka dins hunds intresse för leksaker?

Tillvägagångssättet är likadant i båda fallen. Här får ni se en film på min ungtik Svea som visar stegen som tar er dit! I filmen används ett föremål som Svea aldrig tränat med förut. Att träna in en stabil apportering som fungerar i de allra felsta miljöer och med de allra flesta störningar tar cirka tre veckor. Detta är förstås helt beroende på individen du jobbar med, att du hittar rätt belöning mm. Under filmen hittar ni en snabbt skriven kriterieplan. Lycka till!

Kriterieplan:

1. visa föremålet, så fort hunden tittar på det klicka o belöna (KOB)
2. hunden tittar på föremålet minst 5 s, KOB
3. hunden rör sin nos mot föremålet, KOB
4. hunden nosar på föremålet, KOB
5. hunden håller kvar nosen på föremålet 1 s, KOB
6. hunden håller kvar nosen mot föremålet någon sekund, KOB
7. hunden öppnar munnen en aning när det nosar på föremålet, KOB
8. hunden öppnar munnen lite mer, KOB
9. hunden naggar i föremålet med tänderna, KOB
10. hunden biter i föremålet med framtänderna, KOB
11. hunden tar in föremålet i munnen, KOB
12. hunden håller kvar föremålet i munnen 0,5 s, KOB
13. hunden håller kvar i 1-2 sek, KOB
14. sträck tiden till ca 20 sek, KOB
15. börja nu försöka få hunden att släppa föremålet genom att föra din hand under nosen, börjar hunden vobbla runt med föremålet i munnen tar du bara bort handen, gör om och gör det enklare, KOB
16. träna så att du till slut kan låta din hand vila mot föremålet utan att hunden tappar greppet, KOB
17. börja nu sakta sänka föremålet mot marken, detta är ca tre steg, KOB
18. håll föremålet vid marken, låt hunden greppa föremålet och lyfta upp det, KOB
19. lägg föremålet på marken, låt hunden greppa föremålet och lyfta upp det, KOB
20. lägg föremålet på marken, låt hunden greppa föremålet och lyfta upp det, sträck tiden hunden håller i föremålet, KOB
21. gör om alla steg med störningar, KOB
22. lägg föremålet ca 1 meter bort, säg till hunden att hämta det, kräv inte korrekt ingång, detta får du träna för sig, KOB
23. utöka sedan med en meter i taget tills du nått 20 meter, kom ihåg att gå och lägga ut föremålet, kasta ej än, KOB
24. lägg på kommandot tex apport. säg ordet när hunden gör beteendet frivilligt, sen precis innan hunden är på väg att utföra beteendet och till slut innan hunden ska utföra beteendet, KOB
25. träna inkallning
26. kasta föremålet, KOB

Det här är ett sätt att träna apportering på, det kan verka som om det är väldigt många steg. Vissa går snabbare än andra att lära in, vissa kanske hunden självmant hoppar över, då kan du skippa dem. Kanonviktigt att tänka på: i de första stegen så presenterar du föremålet, får du inte den förväntade reaktionen inom 3-5 sekunder tar du tillbaka föremålet bakom ryggen igen. Klicka och belöna när varje kriterie har uppnåtts, var noga när du väljer din belöning, använd matbelöning när du tränar in detta för att få in maximalt med klick per minut. Träna bara korta stunder i taget, hellre flera gånger per dag. VAR TYST, låt klickern tala!!;)) Väldigt viktigt.

På sista tiden

Har vi tränat en massa men ack vad svårt det är tiden att räcka till att skriva om det också…
Det vi fokuserar på just nu är tävlingslydnad och viltspår. Jag är ju med en träningsgrupp i tävlingslydnad så nu är man taggad som attan. Hade varit kul att debutera med Svea innan året är slut, men men vi får väl se. Hade varit kul att starta i viltspåret också, men jag får aldrig tummen ur att anmäla mig. På dagarna har jag ju så himla mycket att göra så då försvinner det ur hjärnan och på kvällen är man för trött för att orka tänka rediga tankar. Men det spelar ju mindre roll egentligen om jag startar henne eller inte i år, huvudsaken är ju att hon får jobba och ha ett bra liv.

Hon är nu färdiglöpt och Elsa i sin andra vecka. Elsa passade på att snabbsynkronisera löpen. Trots att hon löpte för bara någon månad sen startade hon spontant att löpa under Sveas andra löpvecka. Kanonbra att de löper samtidigt, men mycket blodfläckar blir det. Så nu har jag två hundar hemma som bara håller på och porrar sig hela tiden. Helst vill de vara ute i trädgården oavsett tidpunkt på dygnet och leka rundor. Jaja, jag låter dem hållas och hoppas att grannarna inte tittar för noga:))

Denna veckan har jag fokuserat på att träna Svea att spåra bra på öppen mark, svårt var det sa hon. Första gången var i onsdags, då la Roger spåren till mig. Svea trodde nog att vi var ute på någon rolig sökpromenad, ingen nos i backen där inte. Dock började hon spåra fint när spåret gick in i skogen. Idag gick det betydligt bättre, var i Gällabjär (Röstångas andra naturreservat). Spåret gick genom en hage med får och det blåste kraftigt. Långt spår var det, minst 1000 meter. Dock la jag bara någon enstaka vinkel i början sen var spåret rakt med någon mjuk böj. Tanken var att hon främst skulle få erfarenhet av öppen mark, inte att träna vinklar och annat. En blindgång la jag in dock. Det gav utdelning, hon spårade fint hela tiden men blev lite för ivrig/trött i hjärnan de sista 50 metrarna så då slog hon mer i spåret. Men jag är kanonnöjd. Elsa spårade som vanligt helt perfekt. Hur svåra spår jag än lägger till henne så klarar hon dem galant. Tja kanske var asfaltspåret förra veckan en svårare nöt att knäcka, fast hon tog sig runt.

Lydnadsmässigt har vi kämpat med rutan och att verkligen lyssna på mina kommandon i fjärren denna veckan. Jag tränar Svea bakifrån kan man säga, elit direkt…Tänkte det skulle vara enklare än att göra så som jag gjort med Elsa, en klass i taget. Rutan börjar sitta på Elsa och Svea börjar fatta att de där konerna är det något speciellt med. Fjärren funkade kanon på båda, Svea tar kanske ett halvt steg fram i ställandet, men jag är nöjd. Nöjd är jag också med att hon låg kvar på platsliggningen trots att hon var i höglöp bredvid en vacker tollarhane……duktig tjej:)) Och duktig hane som låg kvar;))

Igår var jag ute med barnen och hundarna och tränade. Vi hade himla kul, ganska enkel träning för hundarna, men här gällde det mest att få styvsonen att gilla läget. Han fick vara sökobjekt och lägga ut uppletandesaker. Han fick träna Elsa eftersom hon är den lydigaste av mina rödtoppar, det gick riktigt bra. Sen fick han kampa med henne som belöning, något som båda älskade, de höll på säkert 10 min, ingen skulle ju ge sig, hahaha. Vi hittade roliga stubbar som hundarna fick gömma sig i (ja ni läste rätt, det var nämligen ihåliga stubbar!) Det sista vi gjorde var att bygga på en pinnkoja som någon hade börjat på mitt ute i skogen, vi släpade stooora pinnar och grenar. Hundarna hjälpte till av hjärtans lust, att släpa pinnar är en aktivitet som de flesta hundar helhjärtat kan roa sig med en stund.

Emma har börjar se hundarna som något levande:) Hon skrattar jättemycket mot dem när de tar ögonkontakt med henne, hon har också börjat att sträcka sig efter dem när de är i närheten. Rollerna har nu bytts mellan hundarna. Nu är det Svea som hela tiden vill vara nära Emma, Svea är den som har störst tålamod med Emmas nya favoritlek, dra i hundarnas päls, öron, nos mm. Elsa går därifrån medan Svea stannar kvar och gärna låter sig bli ryckt i pälsen. Jag försöker förstås förklara för min dotter att hundar klappar man, men än så länge verkar det inte fastnat, så jag har räddat mycken hundpäls denna veckan:))

På kurs

Just nu går jag en tävlingslydnadskurs med vovvarna. Vid första tillfället så hade jag ingen barnvakt så då fick helt enkelt Emma följa med mamma på kursen. Det gick över förväntan att ha en 3,5 månaders bebis hängandes på magen i två timmar samtidigt som man skulle träna hund. Det hade ju naturligtvis inte gått lika bra om Emma inte hade varit så snäll, men inte ett knyst sa hon under hela tiden. Bara satt där och tittade på de andra hundarna, sov en stund, tittade lite till osv. Vid fikat fick hon mat och charmade alla de övriga tanterna. Hundträningen gick helt ok, det svraste var positionen i fria följet eftersom jag inte såg hundarna. Svea svarade med att svänga ut rumpan lite medan Elsa gick perfekt, mkt bättre än vanligt. Denna gången var det kommendering som gällde så jag fick möjligheten att köra igenom hela ettan med Svea och trean med Elsa. Alltid nyttigt.

Väl hemma har jag haft blodad tand och tränat lite mer ordentligt vid iallafall två tillfällen. Om Emma sover i vagnen så fungerar det utmärkt. Igår filmade Roger mig, så nyttigt. Jag inser ju att den som allra mest behöver träna på att gå är jag själv, jag går som en vinglig gammal kratta, inte konstigt att mina hundar varierar i position när jag inte ens kan gå rakt själv, hahah. Det blir att “torrgå”. Ikväll är det dags igen men då hoppas jag kunna åka dit utan bebis. Så jag ser lite bättre…

Min nästa tävlingsklädsel…

Hur gör ni när ni tränar hund

och har småbarn eller mycket i kalendern? Det är rätt så svårt att få allting att klaffa har jag märkt. Just när man har tid, ork och motivation så händer det alltid något annat. Emma ska ha mat, vill leka, behöver en ny blöja, vill bli buren på mm. Likadant kan det vara med promenaderna, de är inte lika regelbundna som förr. Det går ingen nöd på hundarna, de kommer ut sina tre till fyra promenader om dagen, men inte alltid inom “rätt” tid. Morgonpromenaden tar Roger hand om, sen tar jag nästa. Den kan dock dra ut på tiden om allting strular, som det kan göra ibland. Tur att vi har en kanonbra trädgård för hundarna, i nödfall får de kissa där.

Ibland tvingar jag mig själv att klickerträna något nytt trix en stund med hundarna, det gör faktiskt både dem och mig på bättre humör. Men den riktiga motivationen saknar jag. Det är en massa saker jag “borde” träna, men jag får inte riktigt tummen ur att göra det. Svea har en massa massa lydnadsträning kvar innan vi kan börja tävla, likadant med Elsa om vi ska ta det där hett eftertraktade lydnadschampionatet någongång. Sen har vi ju spåret och jakten och agilityn och……
Det finns alltid massa saker man borde göra. Om man var smart så skulle man noga planera sin träning så man får ut maximalt med inlärning per minut. Tiden till träning är ju knapp när man har småbarn har jag märkt. Innan jag fick Emma hade jag stora planer på vad jag skulle hinna med nu i sommar. Oj, oj. Svea skulle vara redo att startas i både lydnad, tolling och viltspår. Vad blev det av det, jo kanske viltspåret då.

Jag har vart och och spårat idag med hundarna. Det gick kanonbra. Jag lyckades få min snälla man att lägga ut spåren medan jag ammade och lagade mat. Några timmar senare och några amningar senare kunde jag ge mig ut. Det var sååå roligt. Sveas spår var ganska svårt, mycket pga av den oländiga terrängen. Mannen hade lagt spåret genom värsta täta risskogen, över en massa nerhuggna granar, över en väg mm. Men Svea var kanonduktig, tog alla vinklar och konstiga underlag med bravur. Det var mest matte som hade problem att ta sig fram. Hon är nog redo för att startas nu:)) Elsa var duktig som vanligt, ingen konstigt där inte.

Ibland har jag dåligt samvete för hundarna, att de inte får jobba riktigt lika mycket som innan. Elsa tar det nya långsamme livet kanonbra, hon verkar trivas som fisken i vattnet att pyssla om Emma tillsammans med mig. Svea däremot blir lite avundsjuk på Emma och tycker att saker och ting är lite för långsamma och tråkiga ibland. Så vad gör man… Idag har de fått äta lunch ute på gräsmattan (lunchsök, haha) och fikat lite med att öppna diverse kasserade kartonger, papperspåsar, mjölkpaket mm för att hitta det gömda godiset. Lite trix i soffan medans jag ammar och några till på promenaderna. Hu, det är allt jag hann med idag.

Igår var vi ute och vandrade allihopa utanför Kågeröd, uppe på åsen. Rejäl promenad på en mil med paus för fika. Så himla mysigt var det. Vi är jämt ute och “vandrar”, jag hundarna och Emma. Det är livet att vara ute i skogen….

Skriv gärna någon kommentar vad ni gör när ni tränar hund, eller vad ni gör för att aktivera dem de dagar tiden inte riktigt finns på ens sida. Ha det gott nu ska jag hoppa i säng:))

Några bilder

Störningsträning med Elsa

På “badet”

Söt som ett bär…

Jag ska vara med överallt:))

Var är hunden???

Tags: Foto

Tollarsjukan

Jag tycker så synd om min älskade Elsa. Hon är skadad nu igen. Denna gånger är det något i ryggen som gör att hon inte riktigt får med sig bakpartiet som förut. Har varit på djursjukhuset med henne igen… De trodde antingen på ett lätt diskbråck, svag ickebakteriell hjärnhinneinflammation eller tollarsjukan/SLE. Suck, stackarn. Aldrig får hon bara vara frisk en låång period. Men hon är klart bättre nu, man kan bara märka av att hon har lite ont när hon reser sig eller går i koppel. Dock får hon husarest nu i någon vecka, därefter blir det koppelpromenader som gäller ett tag. Jag tror att hon har sträckt sig på något vis eftersom hon blev så mycket bättre på bara ett dygn. Men vi får väl se vad proverna och tiden utvisar.

Har tagit blodprover för tollar sjukan och skickat in till Helene Hamlin. Hon bedriver forskning på denna luddiga sjuka och om man har en hund där man tror att det kan vara tollarsjukan så kan man skicka in prover och få dem analyserade gratis. Pratade själv med Helene igår, väldigt trevlig tjej.

Hon trodde kanske inte att Elsa hade tollarsjukan eller SLE, och om hon hade det så var det i så fall en oerhört lindrig variant. Kanske att hon i så fall, med nuvarande symptom, skulle klara sig på NSAID under sina dåliga perioder. Vanligtvis ger man kortison för att dämpa immunförsvaret.

Jag har börjat fundera på att kanske är Elsa helt enkelt skörare än andra hundar. För när var unghund åt hon höga doser av just kortison för att bota hennes magsjukdom. Detta kan ju ha gett muskel/led och skelettsvaghet som följd. Kanske kommer följderna av detta först nu. Kanske borde jag tänka efter extra mycket vad gäller Elsas träning och vardag. Det är så svårt bara eftersom hon vill så mycket och älskar att vara aktiv tillsammans med mig. Vart går gränsen liksom?

En evig väntan

Jaha, här hemma går tiden sakta, så sakta. Vi väntar ju nämligen fortfarande på att bebben i min numera helt gigantiska mage ska vilja komma ut. Än så länge verkar hon trivas alldeles utmärkt där inne.
Tjock, trött och irriterad väntar jag ut mina dagar.

Hundarna har dock det ganska bra tror jag. Spenderar hela dagarna med att lata sig med matte. På kvällen kommer husse hem och går en långpromenad eller så tränar vi något på kvällen. Sista dagarna har vädret varit så underbart varmt och skönt så då har det blivit mycket vattenarbete. I måndags var vi och spårade och idag var det sista kurstillfället på jaktkursen vi går. Idag stod en walkup på programmet. Ganska lång, ca 1 timme med massor med skott, dirigeringar, linjetag, markeringar och ett avslutande närsök. Hundarna skötte sig bra, speciellt Elsa tycker jag. Men sen har hon ju hyfsat mer rutin än syrran sin. Det var kul att se att ens träning faktiskt ger resultat Framför allt så vet jag mer vad jag ska göra och tänka på. Det har varit en rolig och lärorik kurs, kanske går vi den igen till hösten. Jag skulle vilja få Elsa till att apportera kallt vilt, även om det ligger på land (vatten går hur bra som helst).

Svea är mycket mycket bättre på viltet. Roger, Lukas och hundarna var i söndags på jakthundens dag i Fulltofta. Där kunde man få prova på viltspår, träffa ett vildsvin, göra dummiesök på land och vatten, träna lydnad samt få chansen att prova på ett apporteringstest med riktigt vilt. Svea tog hem 3 av fyra vilt, Elsa hittade alla men valde att inte ta in dem till husse…. Det var bara i vattnet som Elsa plockade hem viltet, det gjorde även Svea, dock med en simstil som lättast kallas för “nära att drunkna-simning”:)) Det hade varit kul att få vara med, men mitt tillstånd omöjliggjorde något annat än sängläge den dagen.

Nu när jaktkursen är slut finns det inga mer hundaktiviteter inplanerade på ett tag. Känns lite vemodigt, men jag vill få ordning på allt annat runt omkring innan jag binder upp mig för något. Vi har ju ett helt nytt liv att ställa i oss till. Först när jag vet att det fungerar så kan jag planera in tävlingar och dylikt igen. Så bloggen lär väl inte uppdateras så himla ofta. Men lugn det kommer. Ha en fortsatt skön sommar.

Träning i Röstånga

Sitter här hemma och lyssnar på Lilly Allen på Spotify medan jag väntar på resten av familjen. Maten står klar sen en stund och hundarna ligger och sover. De är trötta som vanligt. Nu när matte är hemma blir det mycket mera träning än vanligt. Har fått en inflammation i bröstryggen och klarar för tillfället inte av att varken jobba eller köra bil. En aning handikappande. Men hundarna är glada, det blir långa promenader och träning varje dag. Elsa tycker att vi gott kunde träna ännu mera, men lilltjejens hjärna orkar inte lika mycket…:))

Nästa helg ska vi tävla för första gången detta året. Vi ska starta i ett C-prov, dvs ett Workingtest. Ska bli så spännande att se hur hundarna klarar sig. Elsas enda problem (tror jag) blir pipet, hon går så lätt upp i pip som många tollare. Svea är däremot tyst men är fortfarande en mycket oslipad diamant. Fast jag måste säga att jag tycker hon är toppen att träna, lär sig snabbt och ger aldrig upp. Just nu ligger alltså fokus på jaktbiten. Vi tränar linjetag, markeringar, sök, stadga och jaktlydnad varje dag ute på mina promenader. Sen sover Svea som en stock tills det är dags för kvällens lilla lydnadspass. Just nu håller jag på att lära henne den rätta positionen i fria följet. Idag kom hon på att hon kan ju använda bakbenen för att förflytta sig in i rätt position. Bingo, där trillade den polletten ner. KUL. Jag och Svea skulle egentligen varit på Rallylydnadskurs idag, men min rygg sa aj när jag satte mig i bilen. Så det blev ytterligare en kväll hemma istället. Längtar så till snön har försvunnit också, jag vill börja träna henne i viltspåret nu.

Till helgen mer träning, då är det andra gången på jaktkursen vi går och på söndagen ska vi åka till ett hundträningscenter och köpa vilt och träna på deras fina bana. Ska bli kul:))

Kan man klickerträna flera hundar samtidigt?

Ja det kan man i specifika situationer. Detta gäller dock bara om en av hundarna redan är färdigtränad och kan sin sak och dessutom inte hittar på en massa bus under tiden. Dock tror jag bara att det är den unga hunden som man har fokus på som verkligen lär sig något nyttigt. Den andra hunden lär sig nog bara att hålla sig nära matte;))

Den här frågan har jag fått många gånger. “Jo, det är så att jag har två hundar och jag vill börja med skvallerträning, kan jag klicka båda hundarna samtidigt?” På den frågan är mitt svar alltid nej. Man kan inte ha fokus på två hundar samtidigt. Frågan har dock aktualiserats nu när jag är gravid. På grund av en besvärlig foglossning och tärande trötthet orkar jag inte längre gå så många promenader längre. Det gör att båda hundarna får gå på samma promenader. Annars föredrar jag att gå separata promenader när man har en valp/unghund i huset samt en äldre. Båda behöver sin egen slags stimulans och träning under promenaderna och det är inte alltid lätt att komibinera ihop till en bra mix. Men nu får man ta livet som det är. Alltså började jag experimentera både i tanken och i praktiken med det här med att klicka två hundar samtidigt. Det Svea behöver träna mest just nu när vi går promenad är att inte dra i kopplet, hålla sin radie (inom 15 från mig oavsett), skvallra på fåglar och annat vilt, gå fint och tyst förbi andra hundar och kunna sitta passiv när matte träffar någon hon vill prata med. Det Elsa tränar på är mest olika typer av aktiverings/sökövningar samt minnesövningar. Detta kan även Svea göra fast i lite enklare format.

Så eftersom Elsa är så pass vältränad och lydig hund går detta riktigt bra. Elsa tycker visserligen promenaderna är lite tråkigare när Svea är med, men desto godare. Så goda att hon numera är klistrad vid min sida så fort Svea är med. Knappt hon hinner bajsa, man kan ju missa ett klick;)) Men Svea lär sig det hon ska iallafall och det är viktigast just nu. Hon är riktigt duktig för sin ålder tycker jag.

I tisdags var jag och Svea och träffade en stooor svart äldre hanhund som en kompis till mig har. Mötet gick jättebra. Hon var inte ett dugg rädd och skötte sig så fint så. Blev bara pyttelite arg när hon någongång kände sig trängd. Vi ska dit nästa vecka igen och fortsätta träningen.

Tog en massa fina bilder på hundarna i snön i förrgår, men nu verkar det som om det är fel på min kamera. Ingen bild gick att få fram sen…:(( Men bilder kommer, jag lovar. Bland annat på Svea som apporterar sin första kråka.

Snacka om hög mysfaktor:)))

Dumma Elsa, eeh jag menar matte

Nej egentligen är det jag som är dum, eller iallafall obetänksam, Elsa är ju skadad och går med tassbandage som jag byter varannan dag. Bytte igår, det blev väl lite sisådär, Elsas fot såg ut som en bandyklubba, hahaha. Hon verkade inte ha uppskattat det. När jag vaknade imorse så hade hon tagit av sig bandaget och bitit upp såret, alla stygn och halva fliken var borta. Istället var det ett hål rakt in till “köttet”, Typiskt. De andra nätterna/dagarna har hon inte brytt sig om det så därför tänkte jag inte på att sätta på henne någon tratt. Jag skulle ändå in till Klippan så då passade jag på att hälsa på på jobbet och visa upp henne för min kollega. Aj då, inte bra sa veterinären. Så nu är hon tejpad och sen bandagerad. Plus att det tar mkt längre tid för det att läka. Dumma, dumma obetänksamma matte…………..

Eftermiddagen passade jag på att miljöträna Svea lite. Vi åkte till Skäralid (stora ingången till nationalparken) för att titta på folk och hundar. Svea var så himla duktig. Var passiv när jag var det, låg bara helt lugn brevid mig och kollade/lyssnade/luktade på allt.  Hon gick lös och sprang inte fram till folk. Änderna var inget speciellt kul (de levde ju…) och hon satte alla tassarna i vattnet (hmm, konstigt det här sa hon). Jag kunde kalla in henne från en tanta som gullade med henne, hon bara tvärvände och kom direkt. Det är då ens hjärta sväller av stolthet (sen att det kanske mest beror på att hon fortfarande är så liten är ju en annan sak). En inkommande kanot från sjön skällde Elsa ut efter noter medan Svea knappt blinkade. Elsa tyckte helt klart den var läskig, hon blev så låång när jag uppmanade henne att nosa på den. Sen var det som om luften gick ur henne, jaha det var bara något dött trist typ, hihihi:) Höjdpunkten var när Svea hittade en andfjäder, ååhh vad den luktade så gott… Inte apportör för inte;)

Stor skål eller liten hund?

Lek i solen

 
Elsa och Svea leker i solen

 
Attack är bästa försvar

 
Är du god?

 
Matte, hjälp…

 
Puh, detta blev varmt. Här är det svalt och skönt

 
Bästa gömstället i trädgården

 
Nog vilat, kolla en fotograf!

 
Hjääälp, ett monster med vassa tänder och klor, aaajjj