-= Blog The Dog =-

Träning i Röstånga

Sitter här hemma och lyssnar på Lilly Allen på Spotify medan jag väntar på resten av familjen. Maten står klar sen en stund och hundarna ligger och sover. De är trötta som vanligt. Nu när matte är hemma blir det mycket mera träning än vanligt. Har fått en inflammation i bröstryggen och klarar för tillfället inte av att varken jobba eller köra bil. En aning handikappande. Men hundarna är glada, det blir långa promenader och träning varje dag. Elsa tycker att vi gott kunde träna ännu mera, men lilltjejens hjärna orkar inte lika mycket…:))

Nästa helg ska vi tävla för första gången detta året. Vi ska starta i ett C-prov, dvs ett Workingtest. Ska bli så spännande att se hur hundarna klarar sig. Elsas enda problem (tror jag) blir pipet, hon går så lätt upp i pip som många tollare. Svea är däremot tyst men är fortfarande en mycket oslipad diamant. Fast jag måste säga att jag tycker hon är toppen att träna, lär sig snabbt och ger aldrig upp. Just nu ligger alltså fokus på jaktbiten. Vi tränar linjetag, markeringar, sök, stadga och jaktlydnad varje dag ute på mina promenader. Sen sover Svea som en stock tills det är dags för kvällens lilla lydnadspass. Just nu håller jag på att lära henne den rätta positionen i fria följet. Idag kom hon på att hon kan ju använda bakbenen för att förflytta sig in i rätt position. Bingo, där trillade den polletten ner. KUL. Jag och Svea skulle egentligen varit på Rallylydnadskurs idag, men min rygg sa aj när jag satte mig i bilen. Så det blev ytterligare en kväll hemma istället. Längtar så till snön har försvunnit också, jag vill börja träna henne i viltspåret nu.

Till helgen mer träning, då är det andra gången på jaktkursen vi går och på söndagen ska vi åka till ett hundträningscenter och köpa vilt och träna på deras fina bana. Ska bli kul:))

Kan man klickerträna flera hundar samtidigt?

Ja det kan man i specifika situationer. Detta gäller dock bara om en av hundarna redan är färdigtränad och kan sin sak och dessutom inte hittar på en massa bus under tiden. Dock tror jag bara att det är den unga hunden som man har fokus på som verkligen lär sig något nyttigt. Den andra hunden lär sig nog bara att hålla sig nära matte;))

Den här frågan har jag fått många gånger. “Jo, det är så att jag har två hundar och jag vill börja med skvallerträning, kan jag klicka båda hundarna samtidigt?” På den frågan är mitt svar alltid nej. Man kan inte ha fokus på två hundar samtidigt. Frågan har dock aktualiserats nu när jag är gravid. På grund av en besvärlig foglossning och tärande trötthet orkar jag inte längre gå så många promenader längre. Det gör att båda hundarna får gå på samma promenader. Annars föredrar jag att gå separata promenader när man har en valp/unghund i huset samt en äldre. Båda behöver sin egen slags stimulans och träning under promenaderna och det är inte alltid lätt att komibinera ihop till en bra mix. Men nu får man ta livet som det är. Alltså började jag experimentera både i tanken och i praktiken med det här med att klicka två hundar samtidigt. Det Svea behöver träna mest just nu när vi går promenad är att inte dra i kopplet, hålla sin radie (inom 15 från mig oavsett), skvallra på fåglar och annat vilt, gå fint och tyst förbi andra hundar och kunna sitta passiv när matte träffar någon hon vill prata med. Det Elsa tränar på är mest olika typer av aktiverings/sökövningar samt minnesövningar. Detta kan även Svea göra fast i lite enklare format.

Så eftersom Elsa är så pass vältränad och lydig hund går detta riktigt bra. Elsa tycker visserligen promenaderna är lite tråkigare när Svea är med, men desto godare. Så goda att hon numera är klistrad vid min sida så fort Svea är med. Knappt hon hinner bajsa, man kan ju missa ett klick;)) Men Svea lär sig det hon ska iallafall och det är viktigast just nu. Hon är riktigt duktig för sin ålder tycker jag.

I tisdags var jag och Svea och träffade en stooor svart äldre hanhund som en kompis till mig har. Mötet gick jättebra. Hon var inte ett dugg rädd och skötte sig så fint så. Blev bara pyttelite arg när hon någongång kände sig trängd. Vi ska dit nästa vecka igen och fortsätta träningen.

Tog en massa fina bilder på hundarna i snön i förrgår, men nu verkar det som om det är fel på min kamera. Ingen bild gick att få fram sen…:(( Men bilder kommer, jag lovar. Bland annat på Svea som apporterar sin första kråka.

Snacka om hög mysfaktor:)))

Svea = söt, men vild och galen

Svea fortsätter att charma och busa. Hon är väldigt mkt hund i väldigt liten förpackning. Hon är otroligt lik min första tollare, Stella, i temperamentet. Smart, hårdhudad, har pondus, charmig, tycker om mat och väldigt utåtagerande. Petra måste nog sett en illusion när hon såg på Svea. Kanske Svea manipulerade henne att tro att hon mest bara är söt och gosig. Men hahaha, vad lurad hon blev. Svea har gett ordet galen en ny betydelse. Så länge hon får som hon är hon hur go och snäll som helst, men ve den som tycker något annat. Elsa har fått på nöten flera gånger, jag har får vänja mig vid utfall som om de träffar ger onda fötter och näsor:) Abby tycker Svea är döläskig och går helst inte så nära henne. Katterna jagar hon så fort hon får chansen och idag smakade hon lite på Wilma. Wilma daskade till henne rejält med tassarna och fräste upprepade gånger. Detta imponerade dock inte så mkt på Svea som gick därifrån med svansen på topp och vit päls i munnen. Jag trodde i min enfald att katterna skulle klara av att uppfostra denna lilla tjejen själv, men efter smakprovet har jag gått in och hjälpt dem lite. Jag såg framför mig hur skulle få hem en liten ganska snäll  och enkel hund, men tji fick jag. Istället blev det en förklädd huggorm med häftigt temerament, en söt huggorm dock.
Hihihi, nej riktigt så illa är det kanske inte. Men hon är inte riktigt den jag trodde hon var iallafall. Fast himla kul att lekträna med, snabbtänkt med bra fokus. Så mkt kan jag se redan. Kan jag bara lura henne att tro att det är hon som styr mig, fast det egentligen är tvärtom så kan hon vara den perfekta hunden att ta sig till stjärnorna med. Hur som helst så vill jag inte byta henne mot någon annan, för hon är ju så söt när hon sover, tätt tätt intill mig på nätterna:)))

 
Elsa fick göra ett uppletande, med de saker jag hade på mig: koppel, bajspåsar, kamera o mobilskydd mm. Äntligen fick jag jobba lite tyckte hon:)

   
 Under tiden fick Svea träna passivitet       Elsa lär Svea hur man går fot….

 
       Lite myspys i skogen                       Nu tar jag dig matte

  
     Spännande med nytt underlag             Åhh, vad trött jag blev

Konditionsträning

Idag har jag varit ute och hoppat med Elsa igen. Igår var vi också ute, då hoppade jag ca 1,5 km och eftersom det gick bra så tänkte jag att det inte skulle skada att öka på dosen lite. Så idag hoppade jag ca 3 km. Snacka om att det var jobbigt eller. Svetten bara lackade och jag hade blodsmak i munnen. Men det var verkligen underbart. Jag älskar när man tränar så att man verkligen känner att man lever. Det ger en sån kick att vara totalt utmattad av ett pass, när man är så trött att man mår illa och skakar. Innan, när Elsa var sjuk i sin Chronssjukdom, tränade jag massor. Eftersom jag inte då kunde träna henne tränade jag allt annat. Simning, kickboxning, styrkegympa, vanlig gympa, core och ridning. 4pass i veckan plus ridning några gånger var mer regel än undantag under den perioden av mitt liv. Ibland kan jag sakna den perioden så. Det var alltid fullt ös, alltid saker på mitt schema. Jag gick hela tiden från den ena aktiviteten till den andra. Jag var aldrig rastlös utan fixade och donade med allt själv. Nu lever jag ett helt annat liv, mkt mkt lugnare och där jah måste träna mig i att tänka på att jag inte måste klara allting själv. Det liv jag lever dag tycker jag väldigt mycket om, det ger mig andra värden än mitt förra. Men när min fot har läkt måste jag börja träna lite mer strukturerat igen. Nu när jag svettas på mina kryckor inser jag hur mycket jag saknat den biten.

Idag har jag och Elsa också tränat en del lydnad. Vi har kört rutan, vändningar på stället, skick till kon, minnesträning och avslutat det hela med en skön massagestund. Elsa är mkt taggad för träning,nästan för het. Hon har lite svårt att fokusera när hon är så där övertänd. Rutan gick sådär, hon är lite slängig och slarvig. Idag provade jag med att försöka få henne att göra fel. Jag la en godis/boll på en av konerna. Bollen struntade hon i utan gick in i rutan som hon skulle, med godisen däremot var det svårt. Först på fjärde skicket gick hon rakt in i rutan utan att försöka ta godisen. Vändningarna på stället fungerar bättre och bättre, åt vänster är dock det svåraste. Jag får helt enkelt läsa på igen, se om jag hittar några bra tips. Minnesträningen gick perfekt men skick till kon gick åt skogen. Hon använde konen som target eller la/satte sig på den! Åter igen får jag återvända till böckerna. Men det är skönt att vara igång igen. Och utmanande eftersom att träna lydnad med kryckor kan vara lite trixigt….

Agilityträning mm

Puh, jag är så trött att jag snart faller in i spontansömn:)
Efter en lång, hektiskt arbetsdag på kliniken och lite handling inför helgen så åkte jag och hämtade Abby hos hundvakten. Det var hennes första dag där och hon hade varit lite olycklig…men jag hoppas att det ska ordana sig med tiden. Eftersom jag kände för att vara ute så åkte jag och tränade agility och lydnad på Söderåsens brukshundsklubb med Abby. Så lyxigt att bara ha en hund med sig;)

Vi började med en uppvärmande promenad med lite lek för att förebygga skador, sedan körde vi lite lydnad.
Platsliggning: hon låg bra under 1 minut med störning i form av mig dansandes och tjoandes runt på planen (vilken syn va!). Jätteduktig var hon som låg kvar trots att jag fånade mig ganska mycket och kastade bollar och mat etc.
Ingångar:Hon har ungefär förstått vad hon ska göra, men hon var så taggad att hon hoppade lite mot min hand (som visade vägen via en handtarget). Hon sätter sig fint om jag tar ett steg fram.
Inkallning: sitter kvar fint (reser sig en gång, men sitter kvar de två andra), kommer som ett skott och studsar in i position (sned, men ganska ok). Kul att se!
Läggande under gång: hon går fint vid min sida men blir mycket konfunderad när jag säger ligg och fortsätter gå, så jag går vidare med henne och stannar nu vid kommandot, då slänger hon sig ner med ett aha-uttryck i ögonen, det var DET du menade:)
Fritt följ: Går slarvigt i början, men efter några bra belöningar går hon jättebra 10 steg. Wow, det längsta hittentills!! Hon hade bra attityd, viftade på svansen och tittade upp på mig. Kanon!! Det enda jag gjorde för att få henne dit var att klicka och belöna när hon gick rätt, inget annat. Sa inget, fyade inte henne när hon avvek från min sida. Fortsatte bara och när hon kom in i rätt posotion igen så blev det klick och köttbulle. Gick hur bra som helst och hjälpte henne mycket om jag gick i en vid cirkel.

Agility
Hon var så himla duktig. Tog alla hinder jag ville (hade väldigt, väldigt låg höjd). Kunde efter lite träning dirigera henne i en trippelserie. Satte henne, gick till andra hindret, sa hopp, hopp och sparng med henne till tredje hindret som jag kastade bollen över. Fungerade bättre än förväntat. Tunnlarna gick ganska bra efter några gånger, lite konstiga är de allt… Lärde in däcket och lånhoppet, absolut inga problem där. Lät henne testa alla kontaktfältshinder, hon hade inga reservationer. Hon körde bara på, med svansen i topp. Ibland hittade hon någon spännande doft på planen och tappade fokus för några sekunder. oftast lät jag henne vara, bara belönade henne antingen med träning, boll eller mat när hon hade fokus på mig. Hon är ju trotsallt inte så gammal än, kan inte begära så pass mycket fokus än som Elsa har. Dessutom är hon en welsh som inte är kända för sin arbetskapacitet annat som jakthundar (Abby stöter och spårar mycket fint!!) Så hon fick vara unghund och ta det i sin egen takt. Den mesta av tiden lekte vi faktiskt, jag vill ju att hon alltid ska tycka det är fantastiskt roligt att komma till en appellplan! Att bygga för framtiden är viktigt!! Lite passivitet hann vi också med, satt på en bänk och kollade på bilarna som passerade. Gick bra nästan direkt.

Åhh, dagens åtagande nästan avklarade. Men what ever, nu måste jag sova. Ska upp tidigt och ha kurs.
Sov gott:))

Idag är en hunddag

Idag har jag verkligen ägnat hela dagen åt hundar och hundträning.
Vi sov ganska länge och efter lite mys och pyssel med Aktivt hundliv gav jag mig ut på en långrunda. Gick gick en härlig skogstur och tränade en hel del längs vägen. Det mest spännande med denna promenad var en lama! Jo, det är sant. Inne i en trädgård strax utanför Röstånga stod en lama och betade. Den var jättefint, vit och väldigt nyfiken på hundarna. Man vet tydligen aldrig vad man får se i skogen nu förtiden:)

Efter det åkte jag direkt ut och la spår. Var på ett nytt ställe idag med riktigt fin skog. Ska ta spåret imorgon. Jag gick där i min egen takt och filosoferade, helt plötsligt hör jag någon prata precis brevid mig. Jag blev så rädd att jag spille ut en fasligt massa blod och hoppade flera meter!  Vilken sårlega, hahahaha…

Hem igen, jobba lite mer med Aktivt hundliv och sedan gav jag mig iväg till planen för att ha kurs. Idag var det öppen träning så även mina hundar fick följa med. Idag tränade jag mest på att ha dem uppbundna, när de var tysta och fokuserade fick de komma ut på planen och träna lite. Det var väl varierande resultat. Elsa gav upp ganska snabbt och skötte sig sedan hyfsat resten av den uppbundna tiden. Abby skötte sig jättebra i början men blev sedan helt förtvivlad och jättefrustrerad. Hon ylade och ylade. Skällde så hon blev hes, grävde i marken och bet i en buske. Det gör ont i hjärtat, men att vara blödig hjälper inte min träning så hon fick snällt sitta. Då och då var hon tyst och jag kunde koppla loss henne. Men oj vad trött hon blev av detta. I slutet hängde ögonen på henne, så promenaden hem gick hon i ovanligt slakt koppel. Jättebra! Hon fick givetvis en massa kred för det. Nu ska hundarna få sova och jag ska umgås med min sambo. Ha det gott:)

En härlig skogstur

Idag har jag och hundarna varit och kollat på mer spårmark, snart börjar ju kursen och då gäller det att veta hur spåren ska läggas. Vi hade mestadels mulet och uppehåll men det kom någon enstaka skur, solen kom naturligtvis nu när jag satte mig framför datorn! Men det var två jättehärliga timmar i skogen iallafall.

Vi började med att reka, först följde jag en skogsväg någon km där den sedan slutade i en vändplats. Eftersom jag tycker tycker det är tråkigt att gå samma väg tillbaka så fortsatte jag rakt fram, fast nu inne i skogen. Hittade jättefin mossa till de första spåren, blandskog till de nästföljande, tallskog med lite vindfång och en granplantering för de svårare spåren. Såg massor med spår av vilt, främst gris tror jag. Hundarna tyckte det var jätteroligt att gå rakt ut i terrängen och njöt i fulla drag av att hoppa över stock och sten. Fort ska det gå tycker Abby, hon far som ett jehu fram och tillbaka, hit och dit, under och över, genom vattenpölar och över stenmurar. ja, hon är väldigt underhållande att titta på, för det ser ut som hon har så roligt:) Elsa springer också runt, men undviker alla jobbiga ställen som tex. snår och vattenpölar. Stenmurar går hon inte över om inte jag går över först. Hon var mest intresserad av viltmarkeringarna idag, så till den milda grad att jag efter en stund plockade fram klickern och jobbade med skvallring på just dem. Efter har gjort det en stund blev hon mycket mera kontaktsökande och fokuserad på mig. Jag kräver absolut inte att mina hundar ska gå och stirra på mig hela tiden, men jag tycker det är trevligt att de håller sig inom 10 meter från mig och inte är fullt så intresserade av viltspår.

Vi hittade allt möjligt i skogen, bland annat en gammal bil som hundarna tyckte var väldigt spännande och en saltsten för älg/rådjur. I övrigt var denna skogen ovanligt ren från skräp, det är skönt att se att folk inte dumpar saker precis över allt.

Efter den timslånga promenaden gjorde jag iordning för ett dummiesök. Vallade av en ganska stor ruta, kanske 50×50 meter. Därefter la jag ut 7 dummie till Elsa i varierande svårighetsgrad. Elsa var taggad som bara den när jag hämtade henne från bilen och hittade 3 inom några minuter. Därefter tappade hon stinget lite och ville inte längre springa upp för branten som markerade ena långsida. Vet inte om hon har lite ont i benet ibland fortfarande, hon haltar aldrig, men hon är inte riktigt som vanligt, hmm. Så för att göra det lättare för henne gick jag till en av de andra sidorna och skickade därifrån, då hittade hon 2 till ganska snabbt. Vid sjätte skicket hittade hon inget och det märktes att hon var trött. Med lite hjälp från mig hittade hon en till och där bröt jag, för jag märkte att hon tappat för mycket energi. Vi körde lite kast med dummien och sedan satte jag henne i bilen.

Till Abby la jag ut alla dummies igen, fast betydligt lättare. Hon var också väldigt på när jag hämtade henne och det fanns inte en chans att hon kunde gå fint vid sidan fram till stället där jag skickade henne. Hon hittade en dummie snabbt men fick en annan i nosen och ville ta den också samtidigt, så då fick jag gå in och säga till henne att det inte var ok. Hon lämnade av, fick beröm och mjukost. På andra skicket hände samma sak, men där vände hon snabbare. Vid tredje skicket och framåt gjorde hon perfekta avlämningar. Åh, hon är så duktig. Det var roligt att se. Man ser så tydligt på henne i söket också om hon har en vittring i nosen eller ej. Till skillnad från Elsa så ger inte Abby upp så lätt heller, hittar hon den inte så söker hon bara ännu mer intensivt. Dock har hon fortfarande tendens att ha för mycket spring i benen, vilket gör att hon springer över en del dummies då nosen inte riktigt hänger med. Men det är väl något som kommer med erfarenheten hoppas jag. Hon var mycket duktig iallafall och hittade fem väldigt fort och en till med hjälp av mig. Den sista dummien hittade ingen av hundarna (den låg i en sänka) så den hämtade jag själv.

Därefter gjorde en dubbelmarkering med båda hundarna. Elsa klarade sin galant, men Abby tror att jag kan kasta väääldigt långt för på första markeringen sprang hon tre gånger så långt som jag kastat. Med lite dirigering (det fungerade jättebra att dirigera henne idag) från min sida så hittade hon den. Andra markeringen mindes hon bättre för den sprang hon direkt på.

Nu är båda hundarna supertrötta och ligger och sover som döda sillar. Jag ska äta lunch och sedan bege mig till stallet. Vi får se om Elsa får följa med eller om hon är för trött…vill ju inte köra slut på henne helt.

Träningsdagbok

Eftersom det inte var någon vilodag idag har jag iallfall tränat lite med hundarna.Dock tröt min energi lite idag så detta är vad det blev:

Abby:
* Skvallra på viltmarkeringar, hon fattar fortfarande inte grejen men kommer snällt varje gång jag utbrister “vad har du hittat där”
* Tappt apport, dvs jag “tappar” något ute på promenaden utan att hunden märker det. Efetr några meter i Abbys fallk stannar jag, påkallar hennes uppmärksamhet, vänder mig mot saken (som syns på vägen lite längre fram) och säger tappat samtidigt som jag pekar. Gjorde detta två gånger på empromenaden, det gick bra båda gångerna. Hon börjar verkligen förstå vad ordet betyder. Kul att se hennes glädje när jag sa ordet.
* Skämmas i liggande ställning, hon fattade jättesnabbt och kunde efter 2 omgångar göra det helt utan hjälp.
* Utgångsställning. Hon sitter fint kvar vid min sida och följer efter mig när jag går ett steg, dock i slowmotion. Hon har inte förstått vad som menas än. Hon följer dock efter min hand fint.
* Handtarget. På sistone har hon börjar öppna munnen när hon duttar på min hand och idag var måtter rågat då hon öppnade hela munnen och typ höll i min hand. Det gjorde inte ont på något sätt, men det stör den fortsatta träningen och ser dumt och fult ut. Alltså började träna om henne i detta från start. Hon blev mkt konfunderad när hon duttade med öppen mun och det inte kom något klick. Fungerade mycket bättre med vänster hand, hmmm..

Elsa:
* Frivillig utgångställning. Beroende på hur jag håller kroppen ska hon stanna framför mig eller gå runt och sätta sig i fotposition. Hon fattade fort, även om detta satt i ryggraden och i ett år så efter vår utbildning i Göteborg. Mitt eget fel att det inte fungerar längre eftersom jag inte tränat det och dessutom har vant henne vid en massa verbal hjälp (kommandon för det mesta). Men det stör mig att hon inte längre har det på sin frivilliga repetoar, så det får vi träna mera på.
* säker fotposition. Går bar vid stegförflyttningar åt sidorna och bakåt, men tar jag bara ett steg fram kommer hon en halv kroppslängd för långt fram. detta avhjälptes mha av handtarget, sedan fungerade det utmärkt och hon förflyttade sig i förhållande till mitt knä istället.
* Skämmas. Hon börjar fatta! Idag kom jag på att jag kunde lägga retrieverkopplet över hennes nos, och se det fungerade. Efter ett antal repetitioner, 20×3, så tog jag bort kopplet och se för första gången i hennes liv gjorde hon det utan extern hjälp! Woe, jag är glad och impad. För Elsa är detta av någon anledning en svår övning, medan för Abby sker den naturligt.
* Skvallra på viltmarkeringar. Hon skvallrar på allt som rör sig, men spår och bök av svin verkar det vara svårt att skvallra på. Så detta övar vi varje promenad, en dag trillar väl poletten ner:)
* Att vara tyst ocvh uppföra sig trots att Abby skäller. Gick mycket bra efter hon fått kommandot tyst eller ssch.

Nu är jag trött, måste sova! Gonatt…

Lydnadsträning

Ikväll ska jag som vanligt hålla kurs i ettans tävlingslydnad. Oftast brukar jag använda delar av kvällen innan eller eftermiddagen samma dag till att förbereda kvällens övningar. Så också idag. Ikväll ska vi gå igenom momenten inkallning och läggande under gång.

När jag planerar övningarna måste jag också se hur de fungerar i praktiken, så att jag lättare kan möta eventuella frågor och svårigheter. Det är väldigt sällan övningar fungerar precis så som det står i böckerna. Detta gör att mina hundar får agera som övningsobjekt och samtidigt får dagens träningsdos. Det som är så bra och värdefullt för mig är att jag har två hundar som är på helt olika nivåer i sin utbildning. Elsa som tagit både LP1 och LP2 och som ska startas i teran till sommaren, Abby som bara är tio månader och måste lära sig allt från grunden. Detta ger mig bra möjlighet till reflektion över hur moment är uppbyggda och vilka delar som är helt grundläggande. Elsa kan redan alla moment men behöver slipa på precisionen. Med Abby däremot märker jag direkt vad som är grund och vad som är påbyggnad. De ekipagen jag möter på kursen är ofta i Abbys fas, de måste få chans att lära allt rätt från början. Med Elsa har jag mest bara kört på utan att tänka så mycket vad som är den snabbaste vägen till inlärning. Hon har en enorm arbetskapacietet som gör att jag kunnat träna på det viset. Abby har inte motor på det sättet utan måste hela tiden motiveras till att arbeta. Det har fått mig att tänka i nya banor, vilket också har gjort att jag börjat träna om Elsa helt från grunden. Det har visat sig att precisionen har blivit mycket bättre av att jag ändrat mig som tränare. Nu är jag mer eftertänksam och funderar igenom övningarna först. Vilken skillnad! Jag kan varmt rekommendera det till alla som tränar hund. Sen är det bra att kunna improvisera också, att ha fokuset skärpt hela tiden gör att man ofta kan fånga beteenden i “flykten” så att säga. Det största målet är ju att ha roligt, sen är det väldigt motiverande att ha ett mål att se fram emot. Så nu har jag anmält mig och Elsa till debut i trean den 12 juni. Nervöst!! Nu gäller det att lägga upp en bra tidsplanering för vår träning:)

Abstinens och hundslagsmål

Här händer det minsann saker.
Det roliga är att Elsa blivit bättre idag och har tom. lekt en del med Abby. Och eftersom hon var bättre så tänkte jag att lite träning kan ju inte skada:) Så på kvällpromenaden nu vid tio körde vi lite tävlingslydnad. Det märks att vi är ringrostiga. Inkallning med läggande och ställande satt inte lika bra som innan jul. Hmm, det får vi träna mera på. Fria följet gick ovanligt bra. Har tränat det en del inne sista veckorna och hjälpt henne hitta sin plats mha handtarget. Det verkar ha fungerat, för nu har polletten trillat ner och hon visste precis vilken position hon skulle ha. Gjorde också ett platssittande (eller vad vi nu ska kalla det). Jag var typ säker på att hon skulle lägga sig efter en stund, men hon satt så fint i en hel minut. Min sötnos. Det märks att hon också har längtat efter att träna för hennes ögon bara lös av glädje och iver. Jag bara mös…:)
Sedan när jag kom hem så läste jag på lite om momenten i trean, oh my god. Det varkar ju hur svårt som helst. Jag kan verkligen förstå att trean sorterar ut de bra från de mindre bra. Det blir att sätta sig ner och planera varje moment känner jag. Har också passat på att anmäla mig till ett lydnadsläger i sommar. Jag hoppas verkligen jag kommer med.

De senaste dagarna har jag lidit av svår träningsabstinens, inte ens ridning har hjälpt:( Så igår hade jag massa vilt framme sen en av mina kurser. Så jag tänkte, lite träning har väl ingen hund dött av.. Så vi körde lite viltapportering jag och Elsa. Hon tyckte det var fantastiskt roligt och riktigt skuttade omkring med alltifrån fågelvingar till älgklövar i munnen. Jag fick dock äta upp för att jag gav efter för min abstinens senare på kvällen. Då på vår sista runda var hon lite seg och dan. Snacka om att jag fick dåligt samvete eller. Som tur är mår hon ju bättre idag. Igår var också en gammal arbetskamrat från distriktsvetrinärerna här och hälsade på mig. Hon fick givetvis kolla igenom Elsa. Hon sa att hon bara markerar svagt på höger fram och att hon inte trodde att det kunde vara något att oroa sig för. Hon sa “vem sjutton tror du inte har ont i några veckor efter ha trillat ner för en trappa”. Nej, det är ju sant. Skulle varit hos ortopeden igår men hon var sjuk, så vi fick snällt stanna hemma. Så typiskt..

 Ikväll rök hundarna här hemma ihop så det visslade om det vid kvällsmaten. Abby har karskat till sig och försvarade aggressivt sin kvällsmat. Högg, bet och morrade. Ja, suck. Hur kul är det att ha två hundar som slåss? Fortsätter det får det bli separata matplatser. Tonårstrots eller.. Vad säger ni?

Igår innan jobbet

Det var en fantastiskt kall, klar och solig dag. Så innan jag åkte till jobbet var jag och Elsa i Lomma och gick en promenad och tränade agility. Kul, kul:)

 Massor med is, fåglar och sol fanns det vid stranden i Lomma

 På vägen till klubben hittade Elsa en ny leksak, den var jättekul… En gammal barnsandal från i sommras. Hon bar på den hela rundan och jag använde den som belöning på agilityn, fungerade hur bra som helst. Gratis är gott, därför ligger den nu i leksaksfickan på min bil, hihihi

 Slalomen får vi träna mer på, Elsa tycker att alla portar fungerar lika bra som ingång, “vaddå matte, pinne som pinne”

 Here I come

 På nedvarvningsrundan efteråt hittade vi en kall, ensam säl. Elsa fick rycka in som ställföreträdande kompis, något hon fann måttligt roande…

 Det är vackert nere vid ån, Lomma kyrka ses i bakgrunden

 Eftersom det var en kall dag frös Elsa i min kalla bil, så jag bäddade åt henne där fram (nära fläkten) med min dunjacka och sitt täcke. Det var mycket mysigare än att ligga där bak tyckte hon. Inte speciellt säkert men ville inte riskera att hon stelande till av kylan efter träningspasset

10 saker man kan göra med en kökshanduk

 Var ute och shejpade rutan inför sommarens tävlingar..

 men matte jag vill träna mer, mörker gör väl inget?

 istället bar det av in igen, till köket och allt kul man kan hitta på där….

 som att bli tant Elsa

 eller kanske en bandit

 varför inte prova på att vara beslöjad, det är viktigt att ha ett öppet sinne

 från nunna till liemannen, här svänger det fort…

 ajajaj, jag skadade mig matte, då ordnade hon snabbt en mitella till mig

 tandvärk förgås inte så lätt

 nej, nu är det dags för lite mat..

 en purjo till maten matte?

 ett ägg då?

 öl?

 äntligen är slitet över, nu blir det middag!!

 mmmm, gott med mjölk till

 vad gör man inte för att få en kaka till efterrätt…

 när jag snodde för många kakor blev matte sur, fattar inte det…

 bäst att dra något gammalt över sig och ligga lågt ett tag

 nehe nu är det bäst att ta på sig ordentligt så man inte blir förkyld, en halsduk värmer alltid, nu när jag och matte ska gå ut- hejdå

Apporteringsträning med dummie

Vaknade runt 10 i förmiddags och var fortfarande väldigt trött. Ska bli skönt med en lugn dag inne efter en hel helg utomhus tänkte jag och satte mig vid datorn som vanligt efter frukosten. Men se så tänkte inte min lilla Abby, nej då. Här ska vi hitta på bus och allt jäkelskap. Efter ha bråkat med henne en stund resignerade och klädde på mig hundkläder och åkte ut i skogen. Ja, ja efter en promenad kan de ju få jobba av sig lite med dummiesarna resonerade jag. Och Abby fick som hon ville, jobba lite. Och jag fick också som jag ville tillslut, för nu ligger de och snarkar sött här brevid. Elsa i sin favoritfotölj och Abby brevid datorn på en handduk (hon strimlade hundpläden som brukar ligga där igår, suck..).

Söket gick bra. La tre riktigt svåra sök till Elsa där jag gömde dem ordentligt, men hon var lika duktig som vanligt och hittade alla. Abby var också duktig men har inte lika mkt lydnad och stadga som Elsa, så för henne blev mer basic. Hon fick göra två väldigt lätta sök med två dummie var, och första söket hittade hon båda, på det andra så tappade hon koncentrationen ( det kom en grävmaskin dundrade genom skogen en bit bort)och sprang bakom mig och hämtade tennisbollen till mig istället, hihihi…men med lite hjälp från mig hittade hon den sista också:) Den mesta tiden la jag dock på att träna passivitet och tysta hundar. Mendet var inte så lätt när de tokvrålade båda två så fort den andra jobbade eller jag gick iväg. Jag stog där väldigt länge allt som allt och bara väntade och berömde dem så fort de var tysta. Elsa är ju inte direkt något gott föredömme i den här saken precis. Kunde inte låta bli att skratta åt dem ibland, sådana tokhundar. Fast tidvis var jag lite irriterad också, men det fick jag ju inte visa. Hur bra går hundträningen om man är sur och irriterad? Inge bra, så jag stirrade ut i skogen och så fort någon av dem var tyst så fick de beröm och arbete. Nu ska jag åka och jobba, och hundarna fortsätta sova här hemma…

Hur man återvinner en hund på 5 minuter

Elsa var superrastlös när jag kom hem från jobbet och bara vankade runt och pockade på uppmärksamhet, så jag körde ett träningspass med henne. Så nu har vinterns trixinlärning börjat. Ikväll tränade jag henne att följa en laserpunkt från en laserpenna och plocka upp den saken som jag lös på, lägga en boll i en liten låda, få henne att tro att hon är en tidning som skall återvinnas och börja skaka nekande på huvudet (målet är att hon ska kunna svara nej på frågor jag ställer genom att jag ger henne ett “osynligt” tecken). Följande bildserie visar gur jag på bara några minuter lär Elsa att hoppa upp och gömma sig i vår tidningsåtervinning (återvinna sig själv;)) Såg verkligen jättekul ut, hahaha….Nu ligger och förnöjt och sover igen. 15 minuters träning sen kan man göra vad man vill resten av “kvällen”, smidigt… Aktivering äger!!

Abby fick också lite träning. Vi började med plocka upp en boll och lägg den i en låda-övningen, men det fixade hon hur lätt som helst så då övergick jag till att börja klicka in musmattan som tasstarget. Gick sådär, men hon var ganska trött efter att ha varit med mig på jobbet hela dagen. Hon somnade tom i mitt knä i ridhuset när vi kollade på min brukare som red. Sötnos….