Hundar i flock
I tisdags var jag på en kvällsutbildning i Arlöv med Sydskånska kennelklubben. Kvällens seminarie handlade om hur hundar beter sig när de lever i flock.
Det var en ganska intressant föreläsning som blev bättre och bättre ju längre kvällen gick. Mycket handlade ur avelsperspektiv. Jag lärde mig flera nya saker, andra ställer jag mig lite tveksam till.
Jag vet iallafall att jag inte har en hundflock hemma då det krävs minst 3 hundar för att bilda en flock. Jag hade en flock i två veckor typ… Nu har jag istället två hundar som lever i en parrelation.
Kvällen började med en genomgång av de olika flockmodeller som finns i djurvärlden. Hunden tillhör de djur som lever i sociala flockar och som har en inbördes rangordning. Tikar och hanar har en separat rangskala, men könen har också en blandad. De hundflockar som finns idag är inga naturliga skapelser och skulle hunden få välja så skulle antagligen deras flockar inte se ut så som de gör idag. Hundar i konstruerade flockar har ingen chans att utvandra, vilket gör att det oftast inom en flock finns ett mobboffer. En individ som de andra inte tycker om, en hund som blir tilltufsad, ignorerad och utesluten. Ser man detta måste man omplacera den individen, då det är djurplågeri att se men inte göra något åt det. Denna individ mår oftast mycket dåligt och kan ty sig extra mycket till matte eller husse. Detta för att få stöd och kraft av någon.
Vem är då ledaren i en flock. Är den den mest dominanta? Nej, det är den som tar flest initiativ till aktiviteter. En bra ledare är oftast inte den mest dominanta i flocken. Detta gäller både inom hundflocken och för dig som ägare. Har man gruff inom en flock så sker oftast handgripligheterna i tre situationer: vid mat, vid hälsningscermonier eller vid dörröppningar av olika slag. Otillräckliga resurser skapar också en grund för bråk. Allt som hunden tycker är viktigt är en resurs, mat, sovplats, utrymme, sociala kontakter mm. Du kan säkert komma på saker som är viktiga för just din hund. När det är dags för skifte i ledarpositionen inom en flock sker detta oftast väldigt snyggt utan att man ens märker det. Hundar vill undvika handgripligheter så mycket som möjligt, så ska även vi göra i samvaron med våra hundar.
det som var mest intressant med föreläsningen var att jag fick en skymt av hunden ur ett annat perspektiv än det jag brukar ha. Avel är intressant och än mer spännande måste det vara att få följa den dynamiken som en flock ger utryck för.
Uppdatering 1
Semestern förlöper precis så som det var tänkt. Lugnt och skönt.
Hundarna tycker det är så skönt att vara i sommarstugan och eftersom katterna inte är med i år kan dörren stå öppen mest hela tiden. Det passar Svea och Elsa perfekt som mest ligger utomhus hela tiden. De stannar på tomten av sig själva, Elsa av erfarenhet och Svea för att idolen gör det;)) Bad har det också blivit varje dag. Svea hoppar glatt i det halvkalla, stormiga havet utan några betänkligheter. Plums i bara så paddlar hon sig fram med en väldig fart. Hon plaskar med frambenen så att vattnet stänker åt alla håll, ser ut som om hon försöker att inte drunkna:) och så den lilla svansen som går fram och tillbaka där under ytan. En ursöt syn helt enkelt. Elsa njuter också av vattnet och vill helst apportera saker hela dagen. Men att hoppa med mig från en brygga i halvstorm med höga vågor tyckte hon var lite för mkt begärt… Övrigt tid tillbringar jag med näsan i en bok och hundarna huller ombuller på mig ute på en filt under bar himmel.
Svea har miljötränat på campingen brevid. Hon gick lös där bland barn, hundar, fotbollar, cyklar mm. Kanonduktig är hon, försöker aldrig gå fram och följer mig som en skugga. Passivitetsträning och vardagslydnad går som en dans med denna lilla smarta dam. Dock har hennes hemska humör kommit tillbaka i och med att tänderna åker en efter en. Men just det går ju snart över. Igår var jag och Svea på hundkurs för Hundens Hus i varberg. Aktiv promenad hette kursen och var en kortkurs på bara 90 minuter, men det räckte så väl till för henne. jag var mest där för att få träna henne lite brevid andra hundar. Hon skötte sig jättefint efter sina förutsättningar. De andra hundarna var ju vuxna. Hon ömsom gick, ömsom fick åka i min famn (hon börjar bli så tung med sina 8 kilo!). Jättebra träning för henne.
Idag har vi varit nere på stan i Varberg. Hundarna fick ligga i bilen en stund medan jag och mamma kolla de lite på kläder och annat. När vi kom tillbaka (bilen stod givetvis inomhus) låg Elsa och sov som en stock. På rygg i baksätet med alla benen upp i vädret och med huvudet hängandes nerför kanten på sätet med tungan ut. Snacka om att kunna slappna av! Sen gick vi och åt på en uteservering och lite senare gick vi en kort stund på torget. Planen var att jag därefter skulle tagit bussen tillbaka till mammas hus med Svea, men hon hade blivit så trött, så trött att hon nästan somnade i min famn där på torget så det blev att åka bil tillbaka. Buss får vi åka en annan dag. Nehej, nu ska jag och Elsa gå och träna lite agility medans Svea ska sova middag med mamma. Sedan bär det av ut till sommarstugan igen. Ha det bra:))
Tags: Elsa, Semester, Svea
Apporteringskurs
Igår hade jag en grundkurs i apportering och uppletande. Det resulterade i en väldigt trevlig dag ute i skogen. 3 ekipage och Svea var med och klickade dummies och annat. Vi tränade på föremålsintresse, hur man lär in apportering, vad ett uppletande är och hur man kan lära in det mm. Alla ekipage var duktiga och jobbade på bra vilket resulterade i att alla tre hundarna apporterade. Kul att se:)

Rolig kurs att hålla då jag tycker det är så himla kul själv. Att lägga ut ett sök till Elsa och hennes arbetsglädje och iver gör verkligen en dag. Ta fram en dummie och hon gör vad som helst för dig;) När kursen var slut och vi skulle åka hem från skogen så passade jag på att göra ett riktigt jobbigt sök till henne. 18 föremål la jag ut! Hon apporterade hem 16 i ett svep. Bra energi hela vägen. Hon hade säkert tagit de sista två med, men jag ville avsluta på topp. Så jag gick med henne ut och gjorde två linjetag på de sista två. Så himla duktig hon var. 16 är banne mig inte dåligt!!
Svea var med under hela kursen, bra miljöträning. Under teorin nöjde hon sig med sitt märgben sedan började hon bli lite rastlös och vankade omkring lite. Pep gjorde hon också när hon tyckte att jag för långt bort, typ 2 meter eller så. Sista delen av kursen fick hon vila i bilen, hur mkt vila det nu blev kan ju diskutera. Jag tränade henne bara några helt korts stunder medan de andra fikade, skrev papper mm. Men då var hon duktig, hon apporterar ganska fint. Dock är hon så förig att så fort man säger pip så droppar hon dummien och kommer studsande till och säger, jaaa vad ville du?! Sötnosen. Men hon börjar förstå att föremålet måste med in, annars försvinner gotten ner i fickan igen. Hon är en sån charmör så det är inte sant.
På kurs
Ikväll har jag varit på kurs med Abby. En intensivkurs i inkallning. Mkt bra och lärorik. Alla behöver förkovra sig och att gå kurs är alltid lika roligt. Att fortsätta vidareutbilda sig är en förutsättning för att undvika stagnation. Vi var ända i Tomelilla på Hundens Österlen och gick kurs för Natasha Atterblom.
Kursen var bra upplagt och jag tycker att även jag som instruktör fick mycket ut av den. Vi var dock bara två deltagare så Abby blev väldigt trött i slutet (det blir väldigt intensivt när det är få deltagare). Så istället för att bara köra på tog jag paus och så satt vi mest och mös resten av tiden. Ingen idé att träna sin hund om den är trött i huvudet. Den lär sig ingenting och man själv blir bara frustrerad. Men Abby var verkligen jätteduktig,jag är så nöjd med henne. Hon fattade alla övningarna snabbt och hade totalt fokus på mig i princip hela tiden. Hennes löp har bara gjort henne bättre. Vi skämtade här hemma idag om att Abby måste ha rymt hemifrån och blivit ersatt av hennes syster, hihihi. Så stor skillnad är det på henne! Sedan hon började löpa så har hon blivit mycket lugnare, gosigare, gladare, mycket mera fokuserad, träningsvillig och dessutom har hon blivit hungrig:) Så nu äter hon sin mat utan problem och vill tom. ha mer ibland. Mat går helt plötsligt bra att träna med. Det är hur bra som helst. Så som hon är nu, så önskar an nästan att hon kunde löpa för jämnan ;)
10 saker man kan göra med en kökshanduk
Var ute och shejpade rutan inför sommarens tävlingar..
men matte jag vill träna mer, mörker gör väl inget?
istället bar det av in igen, till köket och allt kul man kan hitta på där….
varför inte prova på att vara beslöjad, det är viktigt att ha ett öppet sinne
från nunna till liemannen, här svänger det fort…
ajajaj, jag skadade mig matte, då ordnade hon snabbt en mitella till mig
nej, nu är det dags för lite mat..
äntligen är slitet över, nu blir det middag!!
vad gör man inte för att få en kaka till efterrätt…
när jag snodde för många kakor blev matte sur, fattar inte det…
bäst att dra något gammalt över sig och ligga lågt ett tag
nehe nu är det bäst att ta på sig ordentligt så man inte blir förkyld, en halsduk värmer alltid, nu när jag och matte ska gå ut- hejdå
Vinn ett halsband till hunden
Gör som jag. Tävla om ett nice halsband från ViBri. Klicka på länken för att tävla. http://tricolordogs.wordpress.com/2008/10/20/tavla-vinn/#comment-922
Dark night in the forest of Halland
I Hallands mörka skogar kan allt hända om man inte är försiktig……..
Klicka upp den här om du vågar……………….
På besök
I helgen har jag och hundarna varit och hälsat på moster Kerstin och Lennart i Ängelholm. Detta var Abbys första “sova över”-besök sen vi fick hem henne. Hon var som en vild liten unge, bara sprang omkring och levde bus hela tiden. Elsa busade lite också, bland annat snodde hon en massa smaskiga ben ur min väska när jag var ute och miljötränade Abby. Hon måste helt sonika rotat igenom min väska (det luktade väl gott om den antagligen) och hittat påsen med ben, tagit ur påsen ur min väska, tagit ur ben efter ben och malt i sig. Det var säkert jättegott:) Jag blev dock inte så lycklig när jag kom hem och det låg en tom benpåse på golvet i hallen, men jag får helt enkelt skylla mig själv, så jag skällde inte på henne. Inte lönt att göra det i efterhand ju.. Som tur var så spydde hon upp alla benrester senare.
Abby trodde hon kommit till himmelriket. Ett så stort hus. Och en så stor trädgård. Och så många jätteroliga (förbjudna) leksaker. Det fanns mattor, leksaker, växter och annat i varenda rum!! Jag hade full sjå att hålla reda på henne, dels så hon inte kissade på Kerstins äkta orientaliska mattor, grävde i hennes gräsmatta, slet sönder hennes blommor eller skadade sig själv i alla stentrappor ute. Ingen semester direkt!!
Men det var jättebra erfarenhet för Abby. Att kunna sova, kissa och fungera som hund någon helt annan stans än i trygga Rinnebäck. Det var marknad i hembygdsparken så jag släpade dit både moster och Abby för att kolla på folk. Det var en lite läskig upplevelse tyckte Abby, helt skulle man vara i mattes knä eller mellan mina fötter mest hela tiden. Men se det gick inte matte på. Abby fick klara sig själv och ju längre tid det tgick destu mera frimodig blev hon. Idag var det meningen att vi skulle åkt dit igen för att kolla in alla djuren, men eftersom det spöregnade hela dagen fick det bero. Hon är ju trotsallt inte helt frisk från sin urinvägsinfektion än.
Jag är nöjd men trött. Abby är lycklig över att vara hemma och mycket trött:))
Veterinären och fågelvinge
Idag har vi varit hos farbror doktorn med dig. Du var hur cool och lugn som helst, skötte dig jättefint- Dock kaxade du till dig mot en schäfer du tyckte förde för mycket liv och sa voorfff. Vi var där för att få din tolvveckors vaccination. Denna blev dock inte av, vi blev bara 1500 kr fattigare. Veterinären trodde du och Elsa hade fått löss (trevligt) så hon sa att vaccinera var inte att rekommendera då immunförsvaret inte ska vara affekterad då man gör det. Det stämmer med mina tidigare erfarenheter men det var ju ändå synd. Nu blir det ju så dyrt, vi får ju åka in och vaccinera dig om ett tag iallfall. Men men, det är så det är att ha hund. Underbart men kostsamt:)
Annars har du varit som vanligt de senaste dagarna. Ena stunden världens goaste när du ligger och myser i mitt knä och andra stunden en riktig pina när du vill gå ut varannan timme på natten. Både jag och Roger är konstant trötta sen du kom. Jag har varit borta i två dagar (det var riktigt jobbigt att lämna dig) och du har varit själv med husse och lillhusse. Men det skötte de med bravur. Roger höll dock på att stryka med eftersom du blev sjuk och fick diarré och spydde och var allmänt kass. Han tyckte att livet faktiskt var bra mycket enklare när man är två om dig:))
Häromdagen fick du prova på att bära fågel för första gången. Det var inga problem som ni ser på bilden. Både hon och Elsa var så duktiga så. Elsa tycker däremot att man nu kan göra lite som man vill. Dvs sno valpens mat, äta saker ute, skälla på andra hundar, inte skvallra, springa efter igelkottar osv osv. En liten “pain in the as” är hon ibland. Men det är väl ganska naturligt även om det nästan ger mig gråa hår ibland.

Abby får se en fågelvinge för första gången
Detta blev resultatet!!
Elsa + valp = snart sant
Dagen började lite kaotiskt med att jag vaknade och ingen valp fanns kvar i sängen-VAR är hon sa jag med panik i rösten!! Roger sprang upp och hittade en glad, pigg och busig valp som för fullt höll på att utforska sitt nya hem. Kissat och bajsat hade hon naturligtvis gjort på flera ställen och ätit upp både lite av sitt eget och lite kattbajs. Mums, vilken frukost!! Vid det laget var hon så pigg och full av morgonenergi att det omöjligt gick att ha henne i sängen. Hon var ett litet monster som hade som mål att anfalla allt som rörde sig. Väldigt uppskattat när man är jättetrött efter bara sovit några timmar. Det slutade med att jag gav hundarna mat och gick ut med dem i trädgården och sedan gick och la mig, drog på mig min sovmask och vände mig om. Roger fick ta hand om resten. Han fick gå upp och leka en stund innan den vilda varelsen som vår söta bebis förvandlats till kunde somna om igen.
Resten av dagen har hon varit så duktig tycker jag. Hon fick följa med ut på en kortis med Elsa runt kvarteret. Att gå i koppel var en mardröm. Hjääälp, jag sitter fast, var hennes reaktion. Men det gick ganska snart bättre. Hon var mest i min famn ändå eftersom valpar bara ska leka sin motion och inte promenera den. Det var nog att bara titta sig omkring och känna på alla lukter och höra alla ljud. Hon fick komma ner på en äng och strutta omkring lite. Hon passade på att bajsa och kissa-duktig hund. Sen bar det upp i famnen igen och efter ett tag hade hon nästan somnat där uppe. Det är inte mkt stimuli man orkar med innan man blir toktrött och slocknar.
Eftermiddagen har vi spenderat i trädgården (det är ju så himla härligt att vara ute säger bebisen) med att rensa bort den mesta stenen hon envisas med att tugga på, sätta upp staket (så hon inte rymmer), klippa gräsmattan, rensa ogräs och fixa en utevatttenskål. Alltså en hel massa för att göra trädgården lita mera valpvänlig. Som tack får jag inkassera en massage av sambon:) Jippie:)) Jag ska rensa i trädgården oftare…
Och sist men inte minst har Elsa visat sig vara en fantastisk kamrat till bebben. Hon är så snäll och tålmodig. Jag blir så stolt över henne! Idag har hon faktiskt legat kvar en liten stund när bebben ville sova/gosa och ikväll har de för första gången lekt i trädgården. Elsa var så gullig mot henne och uppfostrade bebben mycket snällt och varsamt. De hade riktigt kul och bebben hängde i henne vart hon än kom åt, men Elsa gillade läget väldigt bra. Roger sa att Elsa antagligen hade varit en fantastisk mamma, det tror jag med. Jättekul att de verkar trivas ihop.
Din rätta sida.
Idag har du, din lilla antagonist, visat din rätta sida. En riktig liten busa. Busa, busa, busa är du. Gräver upp gräsmattan, rymmer från trädgården, genom en minimal springa i staketet givetvis, äter ditt eget bajs, biter i händer så det gör …ont och drar en i byxbenet. Övrig tid är du förstås lika snäll och söt som vanligt- för då sover du:))
Men det är precis så här det är att vara med valp. Jobbigt (dör ju jämt i WOW för jag måste kolla efter dig) och underbart (när du ligger och snusar i mitt knä) i en salig blandning.
Idag har du kollat in den stoora vida världen utanför staketet, ätit upp all din mat och tuggat på ditt första ben. Du blir modigare och modigare. Vattenslangar och sopborstar är saker som ska anfallas, jag ler åt dig slup i kvarten:) Det är alltid något nytt du hittar på, du ännu namnlösa busa. Men när du rasar som värst då vet jag att snart, snart faller du ihop i en liten hög och somnar tvärt, för det är så det är att vara valp eller kattunge också för den delen. Det är ett enkelt liv ni små sötisar lever, det följer ungefär samma schema alla dagar-äta-kissa-sova-leka-kissa-sova-äta-leka osv osv.
Sambon pustade lite idag. Hon var ju så snäll igår, så mycket energi hon har idag!! Jag kunde inte låta bli att skratta lite i smyg åt honom och påminna honom att om han tycker det är jobbigt nu, så blir det etter värre:))
Måste snart sätta mig och börja tänka igenom valpkursen jag tänkte hålla. Sambon tvärvägrar ju att gå för någon annan…Så det är väl bara att ta tag i sina rädslor och bara GÖRA det, så blir det nog bra. Hmm, tänka tänka tänka, planera, planera, planera och GÖRA. Go girl…
Mmmmm, så gott med ben
Tags: Sambo, Valp












