Nästa helg ska vi tävla för första gången detta året. Vi ska starta i ett C-prov, dvs ett Workingtest. Ska bli så spännande att se hur hundarna klarar sig. Elsas enda problem (tror jag) blir pipet, hon går så lätt upp i pip som många tollare. Svea är däremot tyst men är fortfarande en mycket oslipad diamant. Fast jag måste säga att jag tycker hon är toppen att träna, lär sig snabbt och ger aldrig upp. Just nu ligger alltså fokus på jaktbiten. Vi tränar linjetag, markeringar, sök, stadga och jaktlydnad varje dag ute på mina promenader. Sen sover Svea som en stock tills det är dags för kvällens lilla lydnadspass. Just nu håller jag på att lära henne den rätta positionen i fria följet. Idag kom hon på att hon kan ju använda bakbenen för att förflytta sig in i rätt position. Bingo, där trillade den polletten ner. KUL. Jag och Svea skulle egentligen varit på Rallylydnadskurs idag, men min rygg sa aj när jag satte mig i bilen. Så det blev ytterligare en kväll hemma istället. Längtar så till snön har försvunnit också, jag vill börja träna henne i viltspåret nu.

Till helgen mer träning, då är det andra gången på jaktkursen vi går och på söndagen ska vi åka till ett hundträningscenter och köpa vilt och träna på deras fina bana. Ska bli kul:))

Enligt Reneé så är det viktigt att vara tvåspråkig med sin hund- Inse att du aldrig kommer kunna tala hundiska och din hund aldrig kommer kunna tala svenska. Men ni kan lära er förstå varandras språk och sedan utrycka er tillbaka på ert eget. Hunden är oftast så mycket bättre på att läsa oss än vad vi är på att läsa dem. Alla hundägare skulle tjäna på att gå en kurs i hundiska. Framför allt så skulle alla hundar tjäna på det:)) Du lär dig hundens signaler genom att observera många hundar i många olika situationer, genom att läsa böcker och titta på filmer. För att kunna lära din hund vilka signaler som är bra och vilka som är mindre bra, måste du själv först veta hur dessa ser ut. En hund som inte har “social kompetens” hamnar mycket lättare i bråk med andra hundar, blir rädd/osäker eller misstolkar andra hundars signaler. Läs på så att du vet vad in hund säger till andra hundar ni möter. Filma gärna dessa möten och titta på dem i slow motion sen. Hundspråk händer så fort att det mänskliga ögat har svårt att se alla nyanser och skiftningar som sker. Men för att det ska komma till stånd en kommunikation så måste den hunden som tar emot ett meddelande vara mottaglig. Iblnd är våra hundar så blockerade att den andra hundens signaler inte går in. Har en hund varit med om en traumatiserande upplevelse så kan det ta tid innan den slappnar av och faktiskt kan öpnna sinnet så mycket att innebörden av det den andra hunden går in. En hund som inte kan göra sig förstådd eller inte förstår är en hund med mycket frustration. Det är oerhört jobbigt för hundar som inte kan kommunicera på rätt sätt. Se till att hjälpa din hund till ett rikare hundliv.

Det pratades också en hel del om tikar resp hanars sätt att kommunicera. Vi fick se  en goldentik som ogillade hanhundar ovch hennes helt olika reaktioner på två olika hanhundar. Första hunden var en äldre språkvan herre som tydligt visade att han förstod vad hon menade. Tiken var inte intresserad av någon som helst kontakt med den andra hunden och det respekterade den äldre hanen. Denna hane och tiken kunde vara i samma rum utan några som helst känsloutbrott från tikens sida. Tiken förstod att hanen respekterade hennes ovilja att hälsa och slappnade av. När nästa hane ( som var betydligt yngre) kom in var det en helt annan sida av tiken vi såg. Hon gjorde nästan omedelbart flera utfall, och morrade och skällde kraftigt. Den yngre hanen brydde sig inte nämnvärt vilket gjorde tiken mycket frustrerad och hotfull.

Dessa två så olika möten känner sig många av oss igen sig i. Själv har jag en tik som fungererar precis på det sättet. Hon hatar hanar som inte kan låta hennes rumpa vara. Den naturliga frågaan alla ställde sig då var: “vad kan vi som ägare göra”. Den som har en sådan här tik måste respektera att hon inte vill hälsa på hanhundar och skydda henne från dessa. Jag som matte måste visa att jag förstår henne och ger henne det skydd hon vill ha. Det skyddet kan vara allt från att mota bort en påstridig hanhund till att uppfostra hanhundsägare man möter. Sen är det också bra att lära sin tik att tolerera en snabb rumpsniff av andra hundar. Det är en viktig del i hundars hälsningscermoni och mycket gruff kan undvikas genom att man lär sin hund att det är i sin ordning med en snabb koll. Man kan också lära sin tik att sätta sig ner för att därigenom blockera det hanen vill åt. När ens tik beter sig som en idiot mot andra hundar så ignorera hennes beteende, sätt henne i säkerhet och var sedan snabb med att belöna när hon gör som du vill. För hanhundsägarens del så gäller det att ta sitt ansvar, att se till att ens hanhund lär sig att hälsa normalt på tikar, oavsett om de är i löp eller ej. Kan inte ens hanhund låta bli tiken så gå emellan och gör klart för honom vilka regler som gäller. Oavsett om en tik markerar mot hanhunden eller inte så bör man sätta upp klara regler för vad som är tillåtet.

I alla grupper där det finns en hund med räknas som familjegrupper. Tidigare har man jämfört varg/hund med höns och sett till deras strikta hackordning. Det gör man inte längre idag. Nu pratas det istället om familjegrupper där det ja, finns ett alfapar, men nej det är inte alltid de som bestämmer. Är det någon annan som är bättre på en uppgift så tar den över ledarrollen när den aktiviteten utövas. Hundgrupper är dynamiska, levande grupper. Rangordningen fastställs underifrån- detta är jätteviktigt att veta. Alfa dominerar aldrig sig till sitt ledarskap utan de övriga flockmedlemmarna visar genom frivillig underkastelse att alfa fortfarande är alfa. Vi ska vara en familj med vår hund, vi ska göra oss så oumbärliga som möjligt. Svara på hundens inviter och skäm bort din hund. Ge den mycket kärlek, aktiviteter, lek och mat. Se till att du fyller din hunds behov och att du vet var alla resurserna finns. Reneé berättade att hon ofta ger hundarna det de vill ha, vill de ha ost vid köksbordet får de det, vill de sova i sängen är det ok, allt det de visar att de vill försöker hon att uppfylla. När jag kom hem och berättade om detta för min sambo så sa jag att det kanske var att ta i lite, så skrattade han bara och sa att jag minsann inte är ett dugg bättre.. Fattar ingenting;)) Skämma bort mina hundar, det skulle jag aldrig göra:))

Det var kul att gå kurs tillsammans, att kunna göra samma saker med hundarna. Jag trodde det var en nybörjarkurs men de ansåg kanske att vi kunde börja direkt i fortsättningskursen. Svea är ju inte tränad så himla mycket så det var lite nervöst på inkvalningsprovet som skulle visa vilka hundar som platsade på kursen. Men det gick vägen:) Hon var riktigt duktig för att bara vara 11 månader och mitt uppe i könsmognaden.
Testet startade med en “walk up”, dvs vi gick på rad med våra hundar medan instruktörerna kastade dummies lite hur som helst. Dessutom hade de satt ut dummies i fältkanterna så vi fick skicka våra hundar på linjetag. Alla skulle ta minst en markering och ett linjetag. Svea tog en av varje, men fattade inte riktigt linjetaget (inte så konstigt), men fick in den hyfsat fort ändå. Elsa tog också ett linjetag och två markeringar. Markeringarna gick bra, men linjetaget vek hon av på ett fritt sök en bit från dummien. Efter en inkallning (våra hundar var i princip ensamma om att komma på inkallning under arbete) så hittade hon den. Svea var tyst som en mus under “walk up”:en medan Elsa pep en del. Det blev bättre när jag klickade henne för tystnad. Efter drygt en timme var det dags för fikapaus, hundarna fick tyvärr inte vara med då utan fick sitta i de kalla bilarna. Tur att jag kom ihåg att ta med täcken till våra.
Efter pausen var det dags att splittra gruppen i två (vi var ca 15 ekipage). Jag och Roger valde att lära oss mer om linjetag, den andra gruppen arbetade med markeringar.
Vi fick lära oss “rutan”. En ruta med fyra hörnpinnar med ca 15 m mellan varje hörn. Vid varje pinne låg en dummie. Målet var att kunna skicka hunden från den ena pinnen mot den andra i ett enda rakt skick. Gick hunden inte rakt kallade man tillbaka den och kortade avståndet lite. Viktigt var att hålla handen stilla när man peka ut riktningen och att stå stadigt med vä fot vid hundens högra framben, min vänstra fot ca en meter framför och huka sig lite ner. Hunden skulle gå på vårt röstkommando och inte på handen. Man skickar hunden först när den kollar i rätt riktning. Mellan varje pinne ska hunden gå i jaktfot. Man tar med sig den inapporterade dummien och la tillbaka på sin plats och skickade sedan därifrån till nästa tills man gått ett varv i rutan och därmed fått till fyra linjetag.
Elsa gjorde två rundor i rutan och skötte sig alldeles utmärkt. Blev det lite galet en gång berodde det på mig. Svea gick också jättebra, vi är så nöjda med henne. Hon fick gå en omgång och fixade två klockrent och de andra två med varsitt omtag. Det som imponerade mest var hennes driv och att hon klarade av att gå jaktfot mellan pinnarna trots att vi aldrig har tränat det. Hon är en naturbegåvning;))

Det var en rolig kurs och jag är nöjd med det mesta av det instruktörerna presterade/lärde ut. Dessutom hittade vi en ny träningskompis som också har en tollare och som dessutom bor ganska nära oss. Det var förresten väldigt många tollare med på kursen, vi var hela 7 stycken som hade de små rödingarna. Våra hundar sover nu som stockar, speciellt Svea:))

Exempel på hur en “walk up” kan se ut.

Sötnos

Sover sött

Sover också sött

Om jag är ledig tar vi sovmorgon, Elsa älskar att sova en extra stund på morgonen precis som sin matte. Är Svea hemma väcker hon oss först halv sju och sen efter att ha kissat och ätit kan hon möjligtvis låta oss sova till halv nio. Elsa väcker mig aldrig, är jag jättetrött och sover till elva så gör hon gladeligen det också. Hon älskar att ligga och svettas med sin matte under täcket. Hon kan bli riktigt sur på Svea om denna propsar på att få gå upp:)) Efter frukost är det dags för en promenad. Vi brukar alltid gå i skogen, men nu när det ligger en halvmeter snö överallt blir turerna kortare. Att gå med bara Elsa är en fröjd, hon ställer aldrig till med något och är alltid extra lydig när hon går själv med mig. Idag var hon riktigt busig och hoppade runt som ett litet rådjur i snön. Vi lekte och tränade minnesövningar. Väl inne tog matte fram en bok och Elsa la sig och sov. Framåt lunch börjar det åter krypa i tollarkroppen. Vad ska vi göra nu. På våra ensamdagar slipper hon alltid äta ur maten ur skål utan det brukar bli någon träning istället. Idag var matte trött och hungrig själv så det blev aktivering av det enklare slaget. Inte för att Elsa protesterade, hon älskar att slita sönder saker.

Dagens aktivering gick helt enkelt ut på att matte samlade ihop den senaste tidens tomma pappersförpackningar, mest mjölkpaket och toarullar. I dessa lades några matkulor och vips så har världens enklaste hjärngympa börjat. Det tar ju trots allt lite tid att slita upp ett 20 tal mjölkförpackningar. Men att slita sönder papper verkar vara en naturlig förmåga alla hundar har. Det är en aktivitet de fullständigt förstår sig på. När maten är upphittad och det ligger kartongrester överallt så är det dags för städningen. För att få tillgång till de sista matkulorna måste nu Elsa apportera hem de flesta av pappersresterna till mig. Inte lika kul tycker hon, men vad gör man inte för mat:))
Så om du precis som jag är lite lat men sopsorterar, så släng inte bara dina kartonger. Låt de istället först förgylla din hunds liv en stund innan de hamnar i återvinningen…. På köpet får man en trött (i mitt fall nu sovandes) men lyckligare hund.

Full fart genom skogen

Poserar

Vad är det där?

Full lek

Nu blev vi trötta

Den här frågan har jag fått många gånger. “Jo, det är så att jag har två hundar och jag vill börja med skvallerträning, kan jag klicka båda hundarna samtidigt?” På den frågan är mitt svar alltid nej. Man kan inte ha fokus på två hundar samtidigt. Frågan har dock aktualiserats nu när jag är gravid. På grund av en besvärlig foglossning och tärande trötthet orkar jag inte längre gå så många promenader längre. Det gör att båda hundarna får gå på samma promenader. Annars föredrar jag att gå separata promenader när man har en valp/unghund i huset samt en äldre. Båda behöver sin egen slags stimulans och träning under promenaderna och det är inte alltid lätt att komibinera ihop till en bra mix. Men nu får man ta livet som det är. Alltså började jag experimentera både i tanken och i praktiken med det här med att klicka två hundar samtidigt. Det Svea behöver träna mest just nu när vi går promenad är att inte dra i kopplet, hålla sin radie (inom 15 från mig oavsett), skvallra på fåglar och annat vilt, gå fint och tyst förbi andra hundar och kunna sitta passiv när matte träffar någon hon vill prata med. Det Elsa tränar på är mest olika typer av aktiverings/sökövningar samt minnesövningar. Detta kan även Svea göra fast i lite enklare format.

Så eftersom Elsa är så pass vältränad och lydig hund går detta riktigt bra. Elsa tycker visserligen promenaderna är lite tråkigare när Svea är med, men desto godare. Så goda att hon numera är klistrad vid min sida så fort Svea är med. Knappt hon hinner bajsa, man kan ju missa ett klick;)) Men Svea lär sig det hon ska iallafall och det är viktigast just nu. Hon är riktigt duktig för sin ålder tycker jag.

I tisdags var jag och Svea och träffade en stooor svart äldre hanhund som en kompis till mig har. Mötet gick jättebra. Hon var inte ett dugg rädd och skötte sig så fint så. Blev bara pyttelite arg när hon någongång kände sig trängd. Vi ska dit nästa vecka igen och fortsätta träningen.

Tog en massa fina bilder på hundarna i snön i förrgår, men nu verkar det som om det är fel på min kamera. Ingen bild gick att få fram sen…:(( Men bilder kommer, jag lovar. Bland annat på Svea som apporterar sin första kråka.

Snacka om hög mysfaktor:)))

Jag har en stor nyhet att berätta. Min flock kommer i maj att utökas med ytterligare en medlem. Men skillnaden mot andra gånger är att detta inte är en ny fyrbening. Been there, done that….så istället för en ny hundvalp kommer det en människovalp in i vår brokiga familj.

Ska bli fantastiskt roligt att bli mamma (försöker hela tiden intala mig att det faktiskt är mamma jag ska bli, inte matte). Därför kommer Aktivt hundliv ligga lågt ett tag framöver. Det blir någon enstaka kurs i vår och sen till hösten får vi se.

Det ska bli så spännande att se hur hundarna tar detta med en bebis i huset. Kommer de bli svartsjuka eller kommer allt att falla sig naturligt. Jag går omkring med en ständig oro över att jag ska “glömma” bort mina kära fyrbeningar. Ingen risk säger alla, du kommer bara få ytterligare ett barn att ta hand om;)) Jag hoppas att det blir så. Nu är det andra trix jag lär dem. Det första var att gunga en vagga, fungerade hur bra som helst. Kan nu få båda hundarna att på kommando sätta en vagga i rörelse. Måste vara en väldig nyttig färdighet, tror ni inte…. Eftersom jag dessutom blir större och otympligare för var dag som går har jag även lärt dem att sätta sina framtassar mot min mage så att jag slipper böja mig för att ta på/av kopplen. Att gå fint på var sin sida om mig tror jag också blir en bra färdighet när barnvagnen kommer. Fixat det med. Elsa kunde redan sedan tidigare ta av mig kläderna, detta svåra håller nu Svea på att lära sig. Alltid bra med en hund som tar av dig strumporna och termobrallorna när du inte orkar böja dig längre. Svea tar dock tag i det som finns, tår och annat:))) Tänk om jag kunde lära Elsa knyta mina skor också, vilken lycka….

Varför hundar passar så bra ihop med barn

Under vintern har jag haft en mycket givande hundmöteskurs, gått en hel rad utbildningar själv och försökt få ordning på mina sjuka hundar. Den utbildningen som gjort starkast intryck på mig efter Emma Parsons seminarium var helgseminariet med Runar Naess. Runar är vargfoskare med hela världen som arbetsfält. En otroligt spännande och inspirerande person som verkligen fått min vargpassion att blomma ut för fullt. Han sa så himla många kloka saker under den helgen. Ja, jag är full av beundran. Får ni chansen att höra honom, tveka inte en sekund. Vilka fantastiska bilder och filmer sen. Detta gör att jag blir helt tokig av raseri över vår svenska rovdjurspolitik. Bara idag har 22 vargar dött pga Sveriges fega politiker som inte kan stå upp för rovdjurens rätt att leva. Jag hade gärna levt nära varg, men tyvärr finns det inga så magnifika varelser här nere i skåne. Något som däremot finns är de lika vackra rödrävarna. Vi har flera stycken här i skogen och häromkvällen fick jag se en stor fin hane som kom gåendes utför vårt hus. Vilken syn!!

På sjukgymnastens inrådan har jag och Elsa lagt ner agilityn. Under hösten vann vi två av de fyra lopp vi startade i. Vi hade så kul. Men hennes hälsa är viktigare, så under vintern har jag lagt ner all hennes träning. Hon skulle rehabiliteras. Hon är en fantastisk allroundhund, men det stannar där. Jag har under vintern tvingats att inse att jag Elsa aldrig kommer att ta oss till stjärnorna. Hon har helt enkelt inte varken psyket eller kroppsbyggnaden för det. Självklart håller jag henne i form både psykiskt och fysiskt iallafall. Även husse har hjälpt till. Roger och Elsa var ute på sin första praktiska jakt här under vintern. Kallt vilt är ingen höjdare enligt Elsa, men det var en helt annan sak med varmt. Väl ute på jakt plockade hon hem alla änder hon fick, det blev totalt nio stycken, varav en skadeskjuten!! Jag är stolt och imponerad. Det har varit ett tufft år för Elsa med många skador, men nu vet jag var vi står. Trean hägrar fortfarande, men först är det andra saker som klaras av.

Svea har också haft ett jobbigt första år. Det började så himla bra. Men sen kom den fruktansvärda hundattacken som förändrade hennes psyke ganska rejält. I somras blev hon mycket illa biten av en labrador. Sviterna av skadorna syns fortfarande, men framförallt märks de psykiska sviterna alltmer. Hon är numera ömsom rädd, ömsom arg på andra hundar. Innan älskade hon alla hundar. Nu sitter rädslan djupt i henne och det har gått från flyktbeteende vid hundmöten till att nu gå bra med vissa hundar. Ibland tar frustrationen överhanden och ilskan skymtar fram. Inget allvarligt än så länge och jag har börjat ta tag i det. Våren för hennes del kommer främst gå åt till att få tillbaka hennes självförtroende med andra hundar. En kurs ska vi också gå, bara för att det är kul att göra ngt ihop med sin hund. Helst vill vi gå en jaktkurs tillsammans med husse och Elsa. Under året som gått har hon fått en mycket god allmänlydnad och hon är otroligt smart och har en massa potential. Mycket kul hund att träna. Ger aldrig upp och fattar snabbt som ögat. Till våren ska också hennes allergi utredas slutgiltigt och behandling ska påbörjas.

Det kommer antagligen vara tystare här på bloggen än innan, men något inlägg då och då ska jag försöka hinna/orka med. Det kommer inte att finnas så många tävlingsresultat att rapportera in som innan. Jag kommer helt enkelt inte tävla speciellt mycket detta året. Nytt år innebär ändå många nya utmaningar för mig och min flock, vi har ett helt nytt liv att anpassa oss till:))

Många hundiga hälsningar till alla er där ute. Släpp nu datorn och gör något vettigt med er hund. Kanske lite träning, en mysig massagestund eller varför inte en promenad…

Det var en ganska intressant föreläsning som blev bättre och bättre ju längre kvällen gick. Mycket handlade ur avelsperspektiv. Jag lärde mig flera nya saker, andra ställer jag mig lite tveksam till.
Jag vet iallafall att jag inte har en hundflock hemma då det krävs minst 3 hundar för att bilda en flock. Jag hade en flock i två veckor typ… Nu har jag istället två hundar som lever i en parrelation.

Kvällen började med en genomgång av de olika flockmodeller som finns i djurvärlden. Hunden tillhör de  djur som lever i sociala flockar och som har en inbördes rangordning. Tikar och hanar har en separat rangskala, men könen har också en blandad. De hundflockar som finns idag är inga naturliga skapelser och skulle hunden få välja så skulle antagligen deras flockar inte se ut så som de gör idag. Hundar i konstruerade flockar har ingen chans att utvandra, vilket gör att det oftast inom en flock finns ett mobboffer. En individ som de andra inte tycker om, en hund som blir tilltufsad, ignorerad och utesluten. Ser man detta måste man omplacera den individen, då det är djurplågeri att se men inte göra något åt det. Denna individ mår oftast mycket dåligt och kan ty sig extra mycket till matte eller husse. Detta för att få stöd och kraft av någon.

Vem är då ledaren i en flock. Är den den mest dominanta? Nej, det är den som tar flest initiativ till aktiviteter. En bra ledare är oftast inte den mest dominanta i flocken. Detta gäller både inom hundflocken och för dig som ägare. Har man gruff inom en flock så sker oftast handgripligheterna i tre situationer: vid mat, vid hälsningscermonier eller vid dörröppningar av olika slag. Otillräckliga resurser skapar också en grund för bråk. Allt som hunden tycker är viktigt är en resurs, mat, sovplats, utrymme, sociala kontakter mm. Du kan säkert komma på saker som är viktiga för just din hund. När det är dags för skifte i ledarpositionen inom en flock sker detta oftast väldigt snyggt utan att man ens märker det. Hundar vill undvika handgripligheter så mycket som möjligt, så ska även vi göra i samvaron med våra hundar.

det som var mest intressant med föreläsningen var att jag fick en skymt av hunden ur ett annat perspektiv än det jag brukar ha. Avel är intressant och än mer spännande måste det vara att få följa den dynamiken som en flock ger utryck för.

]]> http://www.acranium.com/blogthedog/2009/11/19/hundar-i-flock/feed/ http://www.acranium.com/blogthedog/2009/11/16/att-trana-och-leva-med-en-allergisk-hund/ http://www.acranium.com/blogthedog/2009/11/16/att-trana-och-leva-med-en-allergisk-hund/#comments Mon, 16 Nov 2009 21:28:30 +0000 Sara http://www.acranium.com/blogthedog/?p=597 Att träna en allergisk hund sätter ens fantasi på prov. Svea utreds sedan flera månader för allergi. Vi vet fortfarande inte vad det är, men det lutar åt en kombination av kvalsterallergi och foderallergi. Jag längtar så tills hon blir 11 månader, för då kan vi ta pricktest och blodprover. Förhoppningsvis får vi då reda exakt vad hon är allergisk mot.

De senaste månaderna har varit en pärs både för oss och för henne. Först allergi och sedan blev hon illa hundbiten av en labrador. Det är så jobbigt att se sin hund lida och inte kunna göra något åt det. Hon har fått prova flera olika eliminationsdieter, nu kan vi inte byta mer även om inte heller detta foder fungerar optimalt. Nu går hon på Hills d/d lax och ris. Dessutom har hennes klåda tidsvis varit så stark att hon varit tvungen att leva med tratt veckovis i taget för att inte klia sönder sig. Ingen hund ska behöva leva med tratt anser jag, därför går hon nu också på både kortison och antihistaminer. Bad med allergischampoinpackning flera gånger i veckan och baddande av öron,nos och ögon med aloveraspray tillhör numera vår vardag här hemma. Dessutom har jag blivit kvalsterjägare. Städning, vädring av sängkläder och en massa extra tvättande har fått mycket högre prioritet hos mig än innan. Allt för att min älskling ska kunna leva ett så bra liv som möjligt.

Innan tyckte jag det var väldigt enkelt med belöningsbiten. Ta fram en korvbit och hon sålde sin själ. Det som är bra är att jag måste gnugga mina energiknölar för att hitta värdefulla belöingar. Jag leker mer med henne nu när hon inte längre kan äta så mycket längre. Lekbelöningar och arbetsbelöingar har jag jobbat en hel del med. Bollar, kamp, snurra runt, uppletande av föremål och bus med matte fungerar bra. I matbelöningsväg har jag inte så många alternativ. Det är uppblött torrfoder, kokt lax, naturella riskakor eller småbitar av skalade morötter. Men jag har kommit på att man kan lägga morotsslantarna en stund i laxavkoket så blir de mkt godare:)

Det är tur att Svea är så himla trevlig, lättlärd och förig. För jag älskar min hund precis lika mycket som innan. Men ibland är det tungt. Då tänker jag på att herregud, hon kunde ju vara knäpp i huvudet också, hihih;) Men hon är en fantastisk hund att arbeta med, får aldrig nog, ger aldrig upp. Ger mig alltid 100%. En riktig kelgris är hon också. Ska alltid vara i mitt knä och sova under täcket med mig på natten. Ja hon är underbar liten allergisk tollare med massor av energi och fokus.

Mycket bra och intressant föreläsning som fokuserade mycket på hur man genom att skaffa sig kunskap om hundars mentalitet kan få redskap till att uteckla sin träning. Mycket av träningen han pratade om var baserat på grundträning och förighet. Fokus låg på hur man kan använda lek som en mycket effektiv förstärkare.

Det viktigaste man gör med sin hund är att bygga en fantastisk relation. Har man inte en bra relation med sin hund har man mycket svårt att komma vidare i sin träning och problem med hunden blir mycket svårare att lösa. Att man har en gemensam tvåvägskommunikation är a och o. Grunden för en bra relation är att man dels förstår varandra och varandras behov (inte bara att hundägarens behov) och att man har kul tillsammans. Hunden ska tycka att du är dens idol som den verkligen ser upp till. Lite som jag uttryckte det det en gång när jag träffade på två engelsmän som frågade varför de inte fick leka med Svea, “Det är för att jag vill vara hennes enda gud, allt gott/kul ska komma från mig” Har man i grunden en väldigt social hund behöver den i unga år inte uppmuntras till att bli ännu mera social. Jag vill att min hund ska välja att följa mig, vem vi än träffar. Jag ska vara “bäst”, oavsett vad som händer runt omkring. Därav mitt annorlunda ordval.

Jan pratade också en del om vikten av att lära hunden olika färdigheter genom att välja dess minnesbilder. Genom att planera våra träningspass kan vi styra vilka minnesbilder som hunder lagrar in och därmed få kraftfulla medel att styra vad vår hund kommer välja nästa gång den ställs i en liknande situation.

Kontentan av föreläsningen var

• Skapa en fantastisk fin relation med din hund.
• Lek mycket med din hund, en lek kan användas som mycket stark motivation/distraktion.
• Ställ krav på din hund, men rimliga krav. Tala så att din hund förstår dig. Använd dig av hela ditt spektrum av verbalt/ickeverbalt språk för att göra dig förstådd. Men alltid på ett lugnt och tryggt sätt.
• Ta hänsyn till varandra. Att ha hund handlar inte om att bara dina behov ska tillgodoses. För att ha en relation med en hund måste det vara ett givande och ett tagande från bådas sidor.
• Se till den hund du har. Lär känna just din hund. Vilka belöningar tycker din hund om, hur fantastisk som ledare tycker din hund att du är. Förstå vad du har för hund när du väljer inlärningsmetod. Hunden bildar alltid facit!!

Film1

Film2

Tillfälligt ur funktion, var god försök senare

Lägg till dig till min mailinglista så får du ett mail när bloggen öppnar igen.

Ha ett gott hundliv tills vi ses igen. /Sara