Tyvärr måste jag stänga bloggen under en period. Har fått en ordentliga problem efter min hjärnskakning och måste nu koncentrera mig på att bli frisk igen.
Tillfälligt ur funktion, var god försök senare
Lägg till dig till min mailinglista så får du ett mail när bloggen öppnar igen.
Ha ett gott hundliv tills vi ses igen. /Sara
Elsas och min rehabilitering har börjat.
Elsas ryggskada ska botas med massage, stabiliseringsträning, koordinationsträning senare kompleteras med styrka och uthållighet. Vi ska också åka in till Helsingborg och vibrationsträna. Vi har nu börjat så smått med koordinationsträningen och att stärka hennes svagare sida (vänster). Så det blir mera att skritta i koppel än tidigare, gärna i ojämn terräng så att hon måste jobba med alla muskler och verkligen lyfta på alla benen istället för att bara hoppa över alla hinder. Sen går vi en del i vatten och sand o
ch så masserar jag henne varje kväll. Hon jutyer verkligen i fulla drag. Igår ville hon inte att jag skulle sluta. När jag sa till henne att det var slut och att hon fick resa sig, lyfta hon bara på huvudet och gav mig en trött blick sedan la hon ner det igen, hihi. Jättekul att hon tycker om det. Men jag tycker det är ganska svårt, det svåra är att jag inte riktigt vet hur jag ska göra. Men men, det löser sig väl med tiden.
Jag har också investerat i ett Back on Track- täcke till henne. Det är det enda täcke som hon inte hatar och går och gömmer sig när jag tar fram. Hon verkar tycka det är riktigt skönt och igår stack hon in huvudet självmant…
Min rehabilitering är så mycket tråkigare. Satt på akuten hela måndagskvällen. Har skadat brosk och ett tvärgående ledband i högra foten. Min väg tillbaka stavas VILA och balansträning. Två saker som jag hatar! Så min kära sambo har återinstallerat WOW (world of warcraft) i min dator så att jag ska ha något att göra. Han tror kanske att mitt humör inte ska bli för hemskt om jag får döda några tusentals mobs, hihihi. Vi får väl se om det hjälper:) Bara 7 levlar kvar till 80, borde inta ta så lång tid va! Nehej nu ska jag ut med mitt pet och jaga. Vi ses…
Min gubbe (nightelf hunter), mitt pet och mitt favvo noncombatpet
Tags: Elsa, Rehabilitering, Sara, WOW
Under lördagen och söndagen var vi alla fyra (jag, Roger och hundarna) på Hovs Hallar för att fira min och Rogers ettårsdag. Utsikten var helt vidunderlig och naturen väldigt gripande och vacker i all sin vildhet. Vi stormtrivdes verkligen. Stugan var visserligen ganska liten, men det fungerade utmärkt för både oss och hundarna. Abby skötte sig perfekt och knep igen urinblåsan (hon är fortfarande inte helt rumsren, suck). På lördagen var vi ute och geocachade precis nere vid havet. 
Abby var helt till sig och sprang runt som en galning överallt och hela tiden. Ville vi att hon skulle ta det det minsta lugnt fick hon vara kopplad eller bli buren, ingen favorit för någon av oss. Så på ditvägen fick hon gå och sen bar jag henne hem (1km, blir mkt tungt med en 11 kgs valp i famnen efter ett tag, hade ont i armen dagen efter kan ni tro). Detta var livet enligt Abby och hon var otroligt duktig på att klättra på alla naturhinder och springa fort över steniga stränder etc. Hon är född med bra balanssinne är helt klart. Fort gick det och vi skrattade gott många gånger för det såg verkligen ut som att det var mycket ben men ingen hjärna:)) 
Elsa är mera luttrad och tog det lugnare och koncentrerade sig på att hålla koll på oss och se cool ut:) Abby tyckte också det var väldigt spännande med havet för vågor hade hon ju aldrig sett innan. Vattnet rörde sig och hon gjorde till och med en barnslig lekinvit mot det. Kom igen då vågen, ta mig om du kan…:) Det är då man som hundägare ler och blir varm om hjärtat. Man har sällan tråkigt när man har djur, hemma hos oss är det liveshow varje dag. Typ “efter reklamen rullar Saras zoologiska spektakel vidare, en helt ny slags såpa med djur som de stora stjärnorna”. Ja, livet är sällan händelselöst hemma hos oss;))
Vi har hämtat valpen, det är en tik från Geltmans, hon är verkligen supersöt (se själva :-D). Hon var en riktigt snäll valp. Sa inte ett knysst på hela bilresan utan var så nöjd så. När vi stannade gick hon ut och kissade och sen bar det vidare. Vi skulle ha kört hela vägen till Skåne men det tog lite längre tid än väntat. Vi fick stanna en natt i Varberg. Där var hon lika nöjd. “Ok, vi ska stanna, då sover jag lite…”.
Så här söt är man när man vilar i Sara’s knä
Tags: Resa, Sara, Valp
