Idag har du, din lilla antagonist, visat din rätta sida. En riktig liten busa. Busa, busa, busa är du. Gräver upp gräsmattan, rymmer från trädgården, genom en minimal springa i staketet givetvis, äter ditt eget bajs, biter i händer så det gör …ont och drar en i byxbenet. Övrig tid är du förstås lika snäll och söt som vanligt- för då sover du:))
Men det är precis så här det är att vara med valp. Jobbigt (dör ju jämt i WOW för jag måste kolla efter dig) och underbart (när du ligger och snusar i mitt knä) i en salig blandning.
Idag har du kollat in den stoora vida världen utanför staketet, ätit upp all din mat och tuggat på ditt första ben. Du blir modigare och modigare. Vattenslangar och sopborstar är saker som ska anfallas, jag ler åt dig slup i kvarten:) Det är alltid något nytt du hittar på, du ännu namnlösa busa. Men när du rasar som värst då vet jag att snart, snart faller du ihop i en liten hög och somnar tvärt, för det är så det är att vara valp eller kattunge också för den delen. Det är ett enkelt liv ni små sötisar lever, det följer ungefär samma schema alla dagar-äta-kissa-sova-leka-kissa-sova-äta-leka osv osv.
Sambon pustade lite idag. Hon var ju så snäll igår, så mycket energi hon har idag!! Jag kunde inte låta bli att skratta lite i smyg åt honom och påminna honom att om han tycker det är jobbigt nu, så blir det etter värre:))
Måste snart sätta mig och börja tänka igenom valpkursen jag tänkte hålla. Sambon tvärvägrar ju att gå för någon annan…Så det är väl bara att ta tag i sina rädslor och bara GÖRA det, så blir det nog bra. Hmm, tänka tänka tänka, planera, planera, planera och GÖRA. Go girl…

Mmmmm, så gott med ben
Tags:
Sambo,
Valp